Tillbaka till köksäventyret/helvetet
Hej kära läsare! (Tvivlar på att det finns några kvar)
Eftersom vi inte uppdaterat sen sept förra året känns det som att det är på tiden. Vad har hänt sen sist? Med tanke på att vi har varit konstant upptagna med jobb och tentor och inte haft semester har vi inte kommit så långt som vi hade velat. Nu börjar det snart bli det ettårsprojekt jag misstänkte att det skulle bli. Nåja, det här är vad som har hänt.
Vår allas handyman Tommy byggde klart alla väggar som skulle byggas. Ni kommer ihåg väggen som var full med reglar och sladdar? Tommy täckte den först med spånskivor och såhär blev det:
Sen täcktes den med gips och blev såhär fin:
Nu fick ni även en liten smygtitt på taket men om vi tar utvecklingen av taket så ser det ut såhär:
Reglarna är uppsatta
En närbild. Ringen visar var en av våra inbyggda spotlights är placerad
Och som ni ser har vi lagt ett lager gips i taket innan reglarna kom på plats. Efter reglarna kom andra lagret gips:
Här är gipshissen som vi hyrde från cramo några gånger och som
hjälpte Tommy att inte bryta nacken vid utförandet. Väl spenderade
80 spänn. Rekommenderas.
Och här är det färdiga resultatet för det projektet:
Gud vad duktig han är! Hålen på bilden är ifyllda nu förresten.
Nästa projekt var grovspackling och slipning av golv och tak och det är också färdigt.
Sen kommer vi till helvetesprojektet...
Vi köpte ju golv från Tarkett. 3-stavig mattlackad ekparkett vid namn Salsa 14 mm som ser ut såhär:
Och såhär:
Bilderna är från Tarketts hemsida.
När vi skulle bestämma oss för golv hade vi en lång procedur framför oss och som ni vet så har vi velat från det ena till det andra. Sen hade Tommy lov nån gång förra året och kände sig mycket stressad med att hitta ett golv för att hinna lägga det innan skolan började igen. Så jag tror det var en helg som vi stressade runt som galningar och försökte titta och besluta oss.
Jag hade gjort sjukt mycket research om vilka märken som var bra/dåliga utifrån recensioner men mest på dom golven vi var inne på då. Då dom andra golven var rätt dyra och då vi inte riktigt kunde bestämma oss började vi titta efter andra alternativ.
När vi väl uteslutit plankgolv och börjat överväga 3-stav dök detta upp som ett förslag från ingenstans och vi kände att nu eller aldrig! Nu jävlar får vi ta oss samman och bestämma oss! Så vi gjorde en beställning på golvet hos Nordsjö Idé & Design för hela lägenheten.
När vi kom hem och jag började söka runt på golvet vi nyss beställt visade det sig att det var många som var missnöjda. Inte med själva golvets utseende eller kvalitet utan besväret med att lägga det.
Det var ett klickgolv vi beställt men tydligen har Tarkett två olika typer av klicksystem. Det ena heter T-lock och är tydligen helt fantastiskt lätt att lägga, klick klick så är det klart.
Det andra heter Ultraloc och är enligt flera som lagt det ett helvete att lägga och vårt golv hade naturligtvis Ultraloc. Ett klickgolv som av någon kallats banka-dig-gul-och-blå-golv då brädorna inte känner för att ha någon närmre intimitet med varandra.
Efter att fått läsa denna infon fick vi kalla fötter och ringde till Nordsjö så fort dom öppnade dagen efter för att avbeställa det. Men det var redan försent. Dom hade redan ringt och beställt och golvet var tydligen på väg och vi var tvugna att köpa det (vi hade redan lagt en depositionsavgift som annars skulle gå förlorad).
Jaja, tänkte vi, inte mycket att göra åt saken. Vi får försöka glädjas åt vårt nya golv iaf och hoppas på det bästa inför läggningen. Det kändes lite tråkigt faktiskt att man lagt ner så mycket tid och jobb på att kunna göra rätt vid ett så stort beslut och sen blev det fel i slutändan ändå.
Jag kommer ihåg att jag brukade fantisera om hur det skulle var när vi äntligen hade beslutat oss för ett golv och skulle hämta hem det. Hur vi skulle hoppa hoppsasteg till affären och jag skulle se sådär rosig och glad ut med harmoniska blonda flätor och solen skulle skina på oss och på vår nya familjemedlem Golvet och säkert skulle det spelas massa ljuv musik i bakgrunden.
Så blev det alltså inte. Det var en regnig grå dag och jag såg inte ett dugg rosig ut.
Jag måste dock utdela ett stort tack till Ann-Louise, Tommys mamma och Jörgen, hennes kille, som kom med släpet och hjälpte oss forsla och bära upp vårt nyköpta halvt ton golv. Och jag skojar inte när jag säger ett halvt ton golv. Det ligger i vårt sovrum och om du frågar mig tycker jag faktiskt att vår nya familjemedlem tar lite väl stor plats.
Nu känner jag att det är dags att komma till det verkliga problemet, eller problemen snarare, som uppstod med golvet.
Det började för några månader sen när vi faktiskt kände att vi hade tid att börja lägga det (det hanns aldrig med under det där lovet för längesen så egentligen var det helt onödigt att stressa fram golvbeslutet).
Tommy började lägga det och trots att han var extremt noggrann uppstod det mycket små glipor, men eftersom dom befann sig där kyl och skåp ska placeras så ansåg vi att det inte var så hemskt så han fortsatte lägga till ungefär hälften. Gliporna dök emellertid upp hela vägen så Tommy visste inte vad han skulle göra. Han ringde Nordsjö som vidarebefodrade honom till en snubbe på Tarkett som kom ut och kikade på det. Han sa "Gör så och så, så kommer det rätta till sig". Där var dessutom några nivåskillnader mellan plankorna men enligt Tarkettsnubben så var det ändå inom ramarna för vad som är ok.
Tommy försökte göra som Tarkettsnubben sa men det funkade tydligen inte. Så han rev upp golvet igen då han insåg att det var lagt i en "båge" för att lägga om det igen.
I måndags lade Tommy om början på golvet med ännu mer extrem noggrannhet och på tisdagen kom Micke, Tommys pappa, och tillsammans lade dom det nästan klart (fram till nishen där ugn ska stå).
Nöjda med sitt arbete släckte dom arbetslampan och skådade golvet i kvällsljuset som strimmade in från fönstret. Då upptäckte dom problem nr 2. Några av brädorna hade inte samma ytbehandling som resten. Golvet vi lagt är ju mattlackat men vissa brädor var så matta att dom i princip såg obehandlade ut och detta såg dom inte i i arbetslampans ljus.
Tommy, som har varit nära ett sammanbrott hela veckan pga det här golvet, höll ju på att svimma av ångest. Bara tanken att behöva lägga om golvet en gång till. När vi kikade på paketen i sovrummet visade det sig att trots att golvet var detsamma i alla så hade paketen två olika nummer. Tommy fick, efter mycket möda, fatt i Tarkettsnubben igen som bad honom maila bilder på det lagda golvet.
Mycket riktigt har vi fått två olika uppsättningar eller vad man nu ska säga. Dom har väl tillverkats vid olika tidpunkt kan jag tänka mig och det mattare golvet är den nyare versionen om jag har förstått det rätt. Nu undrar Tarkettsnubben hur mycket nytt golv han behöver ersätta oss med iom att vi måste bryta upp det lagda golvet, vilket inte går att använda igen. Men saken är ju att större delen av golvpaketen vi har tillhör den gamla tillverkningen. Så då måste vi byta ut allt det isf. Plus att Tommy får ångestattacker så fort han tänker på att lägga alltihop om igen. Så nu är jag nära att ringa nån golvläggare som kan göra det här så vi får det ur världen. Usch, vi är sjukt trötta på detta nu. Och dom säger att det tar en helg att få nytt golv.
Eftersom vi inte kan göra mer på golvfronten tills vi fått klara besked på måndag om vad som händer tänkte vi satsa på att slipa allt som Tommy spacklade igår när jag var på jobb. Tror ni inte att slipmaskinen gick sönder? Så nu försöker Tommy låna en bil för att kunna ta sig till Genarp ikväll och låna en annan slipmaskin, det tar ungefär lika lång tid som att slipa allt för hand.
Bara man kan bli klar med det så man kan få målat så känns det lite mer som ett riktigt rum istället för en byggarbetsplats. Nästa vecka börjar ju Tommy skolan igen. Känns som vi får ta även nästa semester till köket.
Nu orkar jag inte skriva mer, känns som jag knåpat ihop en hel roman. Om vi räknar högt kanske den här bloggen har 1 läsare och jag tror jag tappade den efter halva detta inlägget.
Men jag hänger inte läpp för det, utan uppdaterar förhoppningsvis imorgon igen så den här bloggen inte hamnar i koma en gång till. Om ett mirakel sker kanske den här bloggen av någon anledning får nån ny läsare och då måste man ju leverera. Man kan ju alltid hoppas.
Puss & Kram
Eftersom vi inte uppdaterat sen sept förra året känns det som att det är på tiden. Vad har hänt sen sist? Med tanke på att vi har varit konstant upptagna med jobb och tentor och inte haft semester har vi inte kommit så långt som vi hade velat. Nu börjar det snart bli det ettårsprojekt jag misstänkte att det skulle bli. Nåja, det här är vad som har hänt.
Vår allas handyman Tommy byggde klart alla väggar som skulle byggas. Ni kommer ihåg väggen som var full med reglar och sladdar? Tommy täckte den först med spånskivor och såhär blev det:
Sen täcktes den med gips och blev såhär fin:
Nu fick ni även en liten smygtitt på taket men om vi tar utvecklingen av taket så ser det ut såhär:
Reglarna är uppsatta
En närbild. Ringen visar var en av våra inbyggda spotlights är placerad
Och som ni ser har vi lagt ett lager gips i taket innan reglarna kom på plats. Efter reglarna kom andra lagret gips:
Här är gipshissen som vi hyrde från cramo några gånger och som
hjälpte Tommy att inte bryta nacken vid utförandet. Väl spenderade
80 spänn. Rekommenderas.
Och här är det färdiga resultatet för det projektet:
Gud vad duktig han är! Hålen på bilden är ifyllda nu förresten.
Nästa projekt var grovspackling och slipning av golv och tak och det är också färdigt.
Sen kommer vi till helvetesprojektet...
Vi köpte ju golv från Tarkett. 3-stavig mattlackad ekparkett vid namn Salsa 14 mm som ser ut såhär:
Och såhär:
Bilderna är från Tarketts hemsida.
När vi skulle bestämma oss för golv hade vi en lång procedur framför oss och som ni vet så har vi velat från det ena till det andra. Sen hade Tommy lov nån gång förra året och kände sig mycket stressad med att hitta ett golv för att hinna lägga det innan skolan började igen. Så jag tror det var en helg som vi stressade runt som galningar och försökte titta och besluta oss.
Jag hade gjort sjukt mycket research om vilka märken som var bra/dåliga utifrån recensioner men mest på dom golven vi var inne på då. Då dom andra golven var rätt dyra och då vi inte riktigt kunde bestämma oss började vi titta efter andra alternativ.
När vi väl uteslutit plankgolv och börjat överväga 3-stav dök detta upp som ett förslag från ingenstans och vi kände att nu eller aldrig! Nu jävlar får vi ta oss samman och bestämma oss! Så vi gjorde en beställning på golvet hos Nordsjö Idé & Design för hela lägenheten.
När vi kom hem och jag började söka runt på golvet vi nyss beställt visade det sig att det var många som var missnöjda. Inte med själva golvets utseende eller kvalitet utan besväret med att lägga det.
Det var ett klickgolv vi beställt men tydligen har Tarkett två olika typer av klicksystem. Det ena heter T-lock och är tydligen helt fantastiskt lätt att lägga, klick klick så är det klart.
Det andra heter Ultraloc och är enligt flera som lagt det ett helvete att lägga och vårt golv hade naturligtvis Ultraloc. Ett klickgolv som av någon kallats banka-dig-gul-och-blå-golv då brädorna inte känner för att ha någon närmre intimitet med varandra.
Efter att fått läsa denna infon fick vi kalla fötter och ringde till Nordsjö så fort dom öppnade dagen efter för att avbeställa det. Men det var redan försent. Dom hade redan ringt och beställt och golvet var tydligen på väg och vi var tvugna att köpa det (vi hade redan lagt en depositionsavgift som annars skulle gå förlorad).
Jaja, tänkte vi, inte mycket att göra åt saken. Vi får försöka glädjas åt vårt nya golv iaf och hoppas på det bästa inför läggningen. Det kändes lite tråkigt faktiskt att man lagt ner så mycket tid och jobb på att kunna göra rätt vid ett så stort beslut och sen blev det fel i slutändan ändå.
Jag kommer ihåg att jag brukade fantisera om hur det skulle var när vi äntligen hade beslutat oss för ett golv och skulle hämta hem det. Hur vi skulle hoppa hoppsasteg till affären och jag skulle se sådär rosig och glad ut med harmoniska blonda flätor och solen skulle skina på oss och på vår nya familjemedlem Golvet och säkert skulle det spelas massa ljuv musik i bakgrunden.
Så blev det alltså inte. Det var en regnig grå dag och jag såg inte ett dugg rosig ut.
Jag måste dock utdela ett stort tack till Ann-Louise, Tommys mamma och Jörgen, hennes kille, som kom med släpet och hjälpte oss forsla och bära upp vårt nyköpta halvt ton golv. Och jag skojar inte när jag säger ett halvt ton golv. Det ligger i vårt sovrum och om du frågar mig tycker jag faktiskt att vår nya familjemedlem tar lite väl stor plats.
Nu känner jag att det är dags att komma till det verkliga problemet, eller problemen snarare, som uppstod med golvet.
Det började för några månader sen när vi faktiskt kände att vi hade tid att börja lägga det (det hanns aldrig med under det där lovet för längesen så egentligen var det helt onödigt att stressa fram golvbeslutet).
Tommy började lägga det och trots att han var extremt noggrann uppstod det mycket små glipor, men eftersom dom befann sig där kyl och skåp ska placeras så ansåg vi att det inte var så hemskt så han fortsatte lägga till ungefär hälften. Gliporna dök emellertid upp hela vägen så Tommy visste inte vad han skulle göra. Han ringde Nordsjö som vidarebefodrade honom till en snubbe på Tarkett som kom ut och kikade på det. Han sa "Gör så och så, så kommer det rätta till sig". Där var dessutom några nivåskillnader mellan plankorna men enligt Tarkettsnubben så var det ändå inom ramarna för vad som är ok.
Tommy försökte göra som Tarkettsnubben sa men det funkade tydligen inte. Så han rev upp golvet igen då han insåg att det var lagt i en "båge" för att lägga om det igen.
I måndags lade Tommy om början på golvet med ännu mer extrem noggrannhet och på tisdagen kom Micke, Tommys pappa, och tillsammans lade dom det nästan klart (fram till nishen där ugn ska stå).
Nöjda med sitt arbete släckte dom arbetslampan och skådade golvet i kvällsljuset som strimmade in från fönstret. Då upptäckte dom problem nr 2. Några av brädorna hade inte samma ytbehandling som resten. Golvet vi lagt är ju mattlackat men vissa brädor var så matta att dom i princip såg obehandlade ut och detta såg dom inte i i arbetslampans ljus.
Tommy, som har varit nära ett sammanbrott hela veckan pga det här golvet, höll ju på att svimma av ångest. Bara tanken att behöva lägga om golvet en gång till. När vi kikade på paketen i sovrummet visade det sig att trots att golvet var detsamma i alla så hade paketen två olika nummer. Tommy fick, efter mycket möda, fatt i Tarkettsnubben igen som bad honom maila bilder på det lagda golvet.
Mycket riktigt har vi fått två olika uppsättningar eller vad man nu ska säga. Dom har väl tillverkats vid olika tidpunkt kan jag tänka mig och det mattare golvet är den nyare versionen om jag har förstått det rätt. Nu undrar Tarkettsnubben hur mycket nytt golv han behöver ersätta oss med iom att vi måste bryta upp det lagda golvet, vilket inte går att använda igen. Men saken är ju att större delen av golvpaketen vi har tillhör den gamla tillverkningen. Så då måste vi byta ut allt det isf. Plus att Tommy får ångestattacker så fort han tänker på att lägga alltihop om igen. Så nu är jag nära att ringa nån golvläggare som kan göra det här så vi får det ur världen. Usch, vi är sjukt trötta på detta nu. Och dom säger att det tar en helg att få nytt golv.
Eftersom vi inte kan göra mer på golvfronten tills vi fått klara besked på måndag om vad som händer tänkte vi satsa på att slipa allt som Tommy spacklade igår när jag var på jobb. Tror ni inte att slipmaskinen gick sönder? Så nu försöker Tommy låna en bil för att kunna ta sig till Genarp ikväll och låna en annan slipmaskin, det tar ungefär lika lång tid som att slipa allt för hand.
Bara man kan bli klar med det så man kan få målat så känns det lite mer som ett riktigt rum istället för en byggarbetsplats. Nästa vecka börjar ju Tommy skolan igen. Känns som vi får ta även nästa semester till köket.
Nu orkar jag inte skriva mer, känns som jag knåpat ihop en hel roman. Om vi räknar högt kanske den här bloggen har 1 läsare och jag tror jag tappade den efter halva detta inlägget.
Men jag hänger inte läpp för det, utan uppdaterar förhoppningsvis imorgon igen så den här bloggen inte hamnar i koma en gång till. Om ett mirakel sker kanske den här bloggen av någon anledning får nån ny läsare och då måste man ju leverera. Man kan ju alltid hoppas.
Puss & Kram
