fromhelltokitchen

Kära vänner! Idag hände något stort. Efter fyra dagars tjatande på Tommy gick han äntligen med på att flytta in monsterkylen i sitt bo. Jag vet att han har bävat länge inför detta projekt och han har gått och grubblat mycket över hur man ska lösa det utan att repa parketten och att det är därför han har dragit sig för det så länge.
Jag å andra sidan är lite för dum för att fatta vad problemet är så jag går ju runt och vill göra det hela tiden. Flytta monsterkyl alltså. Men för att vi skulle ligga på samma nivå inför uppgiften så försökte jag verkligen sätta mig in i situationen och lyssna på vad han grubblade över. Därefter fick han börja förbereda med sånt han visste han skulle göra och så skulle jag kolla upp på nätet om någon haft liknande problem och hur de löste det. Det är så vi brukar fördela arbetet här hemma.
Så Tommy började fräsa spår till sladden och jag satte mig vid lap topen och började googla "Hur man flyttar sin side by side kyl frys utan att förstöra parkettgolvet". Jag behöver väl inte tala om att jag inte fick särskilt många träffar på den. Hur jag än förkortade och vände och vred på orden i min sökning hittade jag nada. Så jag skummade igenom bruksanvisningen till kylen men där stod ju naturligtvis heller ingenting om hur man undvek att skada parketten.
I couldn't help but wonder, hur har alla andra gjort?

Kylen står på fyra små smala hjul, ett i vart hörn. Kylen väger runt 120-130 kg. Man kan själv räkna ut vad som händer om man rullar det över mjuk ekparkett. Kylen står från början på en platta av frigolit 1-2 m från hålet den ska in i. I hålet ligger en plastmatta, liknande sån man har under diskmaskinen för att se om det läcker. Den här mattan har en upphöjd rund kant i början som känns lite omöjlig att rulla över. Så uppgiften är alltså att få upp kylen från frigoliten, över plastkanten, in i hålet utan ett märke på golvet. Två personer ska klara det, men med tanke på hur klen jag är sa kan vi säga 1 och 1/2.
Nu är det så att vi löste problemet, vi fixade biffen, vi slog in bollen i målet. Men hur gjorde vi?

För att alla hjälplösa nyblivna side by side-ägare inte ska känna sig lika vilsna som vi när de ska placera sin nya familjemedlem så ger jag er här en exklusiv intervju med mig själv.
Endast att läsa i fromhelltokitchen.blogg.se! ;)

Hej My! Välkommen hit. Kul att ha dig här!

Hej My! Tack så mycket, roligt att jag fick komma.

Jag hörde att ni hade lite problem med er side by side? Vill du berätta lite om det? Jag vet att våra läsare är mycket nyfikna på hur ni löste det.

Jo det var ju lite klurigt. Men jag som gillar utmaningar tyckte det hela skulle bli väldigt kul. Min sambo Tommy gick dock mest och muttrade "Hur fan ska det här gå?" var tionde minut. Det rådde med andra ord delade meningar om hur uppgiftens utgång skulle bli.

Det låter spännande. Hur gjorde ni då?

Vi började med att luta kylen åt ena hållet och förde in en planka under de två hjulen sidohjulen och förde därefter plankan strax över kanten på plastmattan så att det aldrig skulle bli problem att föra över den där. Sen gjorde vi likadant med andra sidan. Viktigt här var att inte klämma slangen som var under kylen. Sen började vi sakta men säkert rulla kylen från frigoliten mot hålet. Där uppkom dock ett kritiskt ögonblick precis i början.

Oj då! Vad hände?

Jo Tommy kom på en grej han var tvungen att göra precis när vi börjat rulla kylen och sa till mig "Mysan, kan du bara hålla kylen på plats en stund". Han bad alltså mig, efter att ha stressat upp mig kopiöst med "Hur fan ska det här gå?", att sitta och hindra en 125kg kyl från att rulla ner för plankorna helt själv medan han skulle gå iväg och pyssla med annat.

Herregud! Hur löste du detta?

Ja det kan man undra. Jag undrar än idag var jag fick min styrka ifrån men dom säger ju att i kritiska ögonblick får man oanade krafter. Det var väl nåt sånt som hände kan jag tänka.

Ja det må jag säga! Skedde det några fler komplikationer?

Nej annars gick allt förvånansvärt smärtfritt. Det hela tog väl ca 20 min. Så nu är den på plats!

Det var ju skönt att höra. Då är ni glada nu förstår jag?

Ja vi är jätteglada. Plötsligt känns köket mycket större och man kan äntligen börja planera framtida matbord och stolar.

Har du några råd till våra läsare som också tänkt göra detta hemma?

Det enda som överraskade oss lite var hur långt ut kylen hamnade i förhållande till resten av skåpen. Tommy hade räknat på det och medvetet flyttat ut skåpen 4 cm för att de skulle komma i nivå med varandra men det vi inte tänkte på var att det skulle fästas två små kuddar bakpå kylen som gör att kylen hamnar en bit ut för att skapa en ventialtionsspalt där bak. Så rådet är väl att noga kolla upp alla faktorer som avgör placeringen av kylen och planera köksbygget efter det. Just denna punkten hade vi missat.

Tack så mycket för att du ville komma och dela med dig av dina kylerfarenheter! Som enda blogg i världen har vi fått fördelen att visa bilder på äventyret. Här kommer det:


Kylen halvvägs in






På plats!





Men det är insidan som räknas =)





Det var allt ifrån oss denna måndagkväll i Malmö. På återseende!

/Mysan

Glad påsk mina kära köksbloggsläsare!
Månader har gått och vi närmar oss så smått ett kök. Så smått säger jag eftersom vi i vanlig ordning haft mycket motgångar.
I förra inlägget skulle vi anlita en vvs:are. Det var tydligen svårare gjort än sagt. Det verkade inte som att något företag ville ta sig an vårt kök. Jag skickade runt säkert tio förfrågningar på offerter. Jag tror jag fick två svar. Det första företaget ville inte montera vår FM Mattsson-blandare bara för att vi köpt den själva och inte genom dem, då kunde de inte ta ansvar för varken den eller arbetet. Det andra företaget var det jag nämnde i förra inlägget, de som sköter vvs åt vår förening men de ville att vi skulle punga ut med en ofantlig massa pengar och det kände vi inte för. Som tur var hade Tommys släkting nån kontakt som vi kunde anlita och trots att det inte riktigt var det priset vi hade tänkt oss så blev det ändå betydligt billigare, och viktigast av allt, vi hade en person som faktiskt ville göra jobbet.
Så vips på en dag när jag kom hem från jobb så hade vi plötsligt en kran med rinnande vatten i köket.
Och vad vore denna blogg om jag inte visade en bild på denna fantastiska kran.

Här har vi miraklet:



Glada i hågen av lite framgång beslöt vi oss för att gå igång med att få in resten av vitvarorna. Först ut var diskmaskinen. Det var ett litet iq-test för oss båda när ingen av oss fattade hur man öppnade den. Efter typ 20 min bestämde jag mig för våld och det gick jättebra!
Med förenade krafter och även lite list fick vi till slut in den i hålet och sen var det Tommys mysiga uppgift att få sätta på en lucka och ställa in tyngden på luckan. Petig, förlåt noggrann, som han är tog det väl en hel dag. Men sen fungerade den som smort! Här kommer några bilder:









Nästa vitvara blev ugnen. Och det var här som månader av ytterliggare en motgång hade sin början. Det första vi upptäcker när vi packar upp den är att en silvrig plastring som sitter runt det stora vredet hade gått sönder. Det var ingenting som påverkade ugnens funktion på något sätt utan endast kosmetiskt men det var ju ganska störande. Så jag ringde Bosch och frågade om de kunde rätta till det och om det täcktes av garantin. Jag fick svaret att en tekniker var tvungen att komma ut och titta på det och så fick han avgöra om och hur det skulle lagas. Om det täcktes av garantin berodde mer på om de var vårt fel eller Boschs fel fick jag höra. Om det inte täcktes av garantin skulle vi få betala servicebesöket plus eventuell lagning annars skulle de stå för kostnaden.
Men eftersom det var ganska uppenbart att det inte var vårt fel så antog vi att det skulle täckas av garantin.

En servicekille från Bosch kom i början av februari och tittade på det. Han hade tydligen inte rätt reservdel med sig så han kunde inte göra något åt problemet. När vi frågade honom om han ansåg att de var vi som vållat skadan eller om det var Bosch menade han att det var varken eller. Det var en transportskada och sådana måste anmälas inom en vecka efter att man mottagit varan. Eftersom vi inte gjort det utan först anmält det mer än ett år efter så täcktes det inte av garantin.
Han tackade för sig och sa att serviceavdelningen skulle höra av sig för en ny besökstid.

Några veckor senare efter att vi och serviceavdelningen ringt om varandra ett antal gånger fick jag äntligen fatt i dem. Jag förklarade dilemmat med att vi trodde att garantiförutsättningarna var annorlunda innan vi bokade första besöket och att man inte kunde få riktigt svar på huruvida vi skulle betala eftersom serviceavdelningen hänvisade till teknikerns bedömning samtidigt som han hänvisade till serviceavdelingens good will eller icke good will. Tjejen jag pratade med var inte särskilt tillmöteskommande och menade att vi var alldeles för sent ute med att upptäcka transportskador och naturligtvis skulle vi betala för kalaset som låg på över tusen kronor. Största kostnaden var såklart teknikerns timarvode. Plastringen gick på typ 70 spänn. Uppgiven och utan att ha bokat en ny besökstid avslutade jag samtalet och jag och Tommy hade en lång diskussion om hur vi skulle göra. Skulle Tommy tillverka en ring själv i skolan? Eller skulle vi acceptera läget och låta det svida i plånboken? Det mest irriterande är att vi valde att inte packa upp ugnen bara för att den skulle vara så intakt som möjligt fram till den dagen som den väl skulle på plats. Och det får vi skit för.

Jag ringde serviceavdelningen igen, egentligen mest för att höra om vi var tvungna att betala för servicebesöket som gjorts trots att han inte åstadkommit något. Då fick jag prata med en annan tjej och hon ville gärna att jag skulle berätta hela historien. Efter att jag gjort det fick jag stor sympati från henne och hon menade att situationen är så pass olycklig som den är så hon erbjöd att vi endast skulle behöva betala plastringen och så skulle Bosch stå för servicebesöket. Bosch vill ju ha nöjda kunder, sa hon. Tänk vilken skillnad det kan var bara beroende på vem man pratar med!
Så vi bokade in ett nytt besök och några veckor senare dök en annan servicekille upp.

Efter att återigen skruvat upp ugnen för att byta plastringen upptäckte han att han hade fel reservdel med sig. Det måste var ett skämt! Han ringde några samtal och sa sen att tydligen så ligger reservdelen fel i systemet så när de beställer den de ska ha från Tyskland så kommer det en annan. Detta var nånting som systemkillarna skulle behöva fixa och Bosch skulle återkomma när problemet var löst och den rätta reservdelen var hemma i Sverige.
På flera veckor hörde vi inte av dem så till slut ringde jag för att höra hur det gick. Jo då hade reservdelen PRECIS kommit till Sverige och jag skulle boka en tid för nytt besök.

Samma kille kom några veckor senare och nu gladde jag mig verkligen till att få en ugn. Nu kan han ju inte ha med sig fel igen.
Men jo.
Fel reservdel igen. Teknikern ringde några samtal och denna gången lät det att den reservdelen passar tydligen utmärkt på exakt samma ugn i Tyskland men uppenbarligen inte på de i Sverige. Men det ville inte Bosch i Tyskland acceptera utan skickar bara samma hela tiden. Han sa att han var tvungen att prata med sin chef om detta för "det var ju jobbigt för honom att hela tiden åka hit i onödan". Själv hade man spenderat tre väntande förmiddagar utan resultat men det är klart att det är jobbigt för honom. Jag var tvungen att bita mig i tungan för att inte säga något olämpligt och undrade i mitt stilla sinne om jag någonsin kommer få en hel ugn.

Fjärde gången vi fick besök var den 13 april. Då var "vår" servicekille sjuk så det kom en annan mycket trevligare prick. Jag hade dock inga större förhoppningar och väntade mig orden "fel reservdel" igen. Inte förrän Tommy och teknikern hade placerat ugnen på sin rätta plats och började leka med funktioner insåg jag att den faktiskt var lagad och att vi hade en fungerande ugn i vårt kök! Glad som ett barn på julafton kunde jag inte sluta hoppa upp och ner och klappa händerna. Vilken lyckans dag!

Här har vi den berömda ugnen:




Nästa projekt är så kakel. Jag och Tommy har snart besökt varenda kakelbutik i Skåne. Våra senaste stammishak är Lunds kakelvaruhus och ganska nyupptäckta Pronto lagerförsäljning i Vellinge. Vi åker fram och tillbaka med nya prover hela tiden så fort vi får chans att låna bil men nu verkar valen äntligen endast stå mellan två.
Vi har verkligen varit igenom massa olika förslag och en stor kandidat ett tag var en oljeskimrande vit glasmosaik från Sicis. Vi hade tagit den om det inte hade visat sig att kvadratmeterpriset låg på runt 3000 kr och vi dessutom hade varit tvungna att importera den från Italien. Nån måtta får det väl var.
Och eftersom vi inte kunde hitta någon som var lika bra i samma genre så fick vi helt enkelt ge oss på andra typer. Vi lånade hem några prover på helt enkla vita kakelmodeller men de kändes alltför tråkiga och intetsägande. Så vi flippade loss totalt och tog hem spegelmosaik och glittrig glasmosaik i grått men det kändes alltför disco och galet. Så hittade vi den perfekta mosaiken! Frostad vit glasmosaik. Vi hade nästan bestämt oss helt när jag började tvivla och helt plötsligt lutade mer åt blank glasmosaik.
Men sen kunde det ju faktiskt var fint med helt enkel vit blank stavmosaik i rader. Klassiskt men ändå snyggt. I all beslutsångest tillkallade jag Mia som akut smakrådshjälp (Tommy gick inte att kommunicera med för han var fullt fokuserad på sin snigel i CAD).
Hon var lika velig som jag men tyckte till slut att jag skulle satsa på den enkla vita stavmosaiken då den var mest lik luckorna och gav ett rent och fräscht intryck. Jag sög på den karamellen hela natten och dagen därpå och sen hade jag i princip bestämt mig. Inget kunde få mig att ändra mig. Jag meddelade mitt beslut för Tommy och han såg ganska besviken ut. För att redovisa mina tankar fick Tommy köra som kakelbud medan jag jobbade, och han hämtade hem vit glasmosaik, vit stavmosaik i alla dess former och storlekar och även en svart glasplatta som nästan passar i en av våra nischer.

Igårkväll tog vi oss samman och tittade på de olika förslagen. Vi kom fram till att den frostade glasmosaiken gick helt bort. Den såg brungrå ut i jämförelse med de andra förslagen.
Min idé var att visa hur snyggt det var med kontrasten vitt vs svart glas och hur mycket mindre kontrast det blev med den vita glasmosaiken då den inte är lika vit helt enkelt.
Men Tommy var inte övertygad utan verkade snarare bli mer kär i sin glasmosaik. Jag kan hålla med om att den charmade mig också men när den hänger på väggen blir det bara massa skuggor på allt glas och den ser grå ut.
Dessutom har vi inte gillat nån direkt form på någon av de vita glasmosaiken vi har lånat hem och det känns som ett sånt projekt att ge sig ut efter ännu mer glasmosaik.
Å andra sidan känns min stavmosaik en aning tråkig i jämförelse och Tommy är rädd att den ser gul ut om den får en vit fog.
Jag har iaf tagit lite bilder på hur de olika förslagen ser ut. Den vita glasmosaiken har omlottmönster som tegelstenar och det är jag inte så förtjust i medan Tommy börjar gilla det mer och mer. Jag vill ju hellre ha stavar som sagt. Men jaja såhär ser det ut:


Stavmosaik



Den är ju inte så ojämn som den ser ut, det är bara jag som har svårt att hålla samtidigt som jag fotograferar.


Stavmosaik mot den svart glasskivan





Glasmosaik




Glasmosaik mot den svarta glasskivan


Här ser den ju betydligt vitare ut än vad den egentligen är. Blixten som lurar men fick ingen klar bild utan blixt.



Såhär ser nischen ut med provisorisk glasskiva





Ja mina vänner. Vad säger ni? Vilket kakel ska vi välja? Needless to say är väl att glasmosaik typ är mer än dubbelt så dyr som den andra men det gör egentligen inget eftersom det fortfarande är inom budget.


Det här inlägget skulle man ju kunna kategorisera som informativt snarare än underhållande men så får det var ibland. Nu är klockan 01.09 och jag måste sova. Bloggar mer efter påsk och avslöjar vad vi förhoppningsvis kommit fram till. Men kommentera gärna som sagt om vad ni tycker är snyggast! (Det gör inget om ni håller med Tommy ;) )


Puss och kram/ Mysan

Kära blogg! Idag har jag och Tommy varit riktigt duktiga med köket fast det är måndag och vi inte alls är lediga. VVs:are kom idag och kikade på allt så vi kunde få ett prisförslag och kan ev. boka nåt nästa vecka. Vilket vi vill. Orkar inte var kräsna med vvs:are nu när vi är så nära ett kök. Företaget sköter föreningens fastighet så vi litar på att de är duktiga.
Ikväll har vi tapetserat en vägg med mikrolit för att rätta till gamla misstag och sprickor. Planen var att vi skulle få in lite vitvaror ikväll men nu börjar klockan bli mycket så det tror jag inte vi hinner.
I veckan som gått så har Tommy monterat skåp, lådor och luckor så nu börjar det verkligen hända grejer! Nu börjar jag känna mig stressad med att hitta fläkt, kakel och taklister. Allt hänger på mig nu. Plus att jag måste börja beställa glasskivan vid vasken. Och det hade inte varit så svårt om det inte vore för att alla ger olika råd om vad man ska välja. Vanligt glas eller härdat? Rosetter eller silikon? Eller både och? Höjd? Vilket företag har bäst priser? Jag minns vilket helvete det var förra gången jag försökte reda ut allt. Känns som ett heldagsprojekt.
Uppdaterar med lite bilder i veckan. Orkar inte mecka med det nu. Är helt slut.

So long/My

Läste precis igenom det senaste inlägget (skrivet i april 2010!!!) och har lite smått dåligt samvete för att jag lät bloggen bli medvetslös så länge igen. Då hade vi golvproblem vilket vi lämnat bakom oss nu men det dyker ju konstant upp nya problem som jag nu kan guida er igenom =)

Om vi ska ta det i någorlunda kronologisk ordning sen sist så kan jag ju börja med att fortsätta på golvet. Det var en saga som fick lyckligt slut då vi fick utbytt större delen av det gamla golvet till nytt och Tommy med hjälp av sin käre far (och lite av mig) fick lagt det nya hyfsat lätt (om man jämför med dom andra gångerna). Här har vi en finfin bild på när det slutgiltiga golvet läggs:




Efter det skulle alla väggar spacklas och eftersom jag inte är en hejjare på att spackla fick Tommy göra det. Jag själv tog mig an ett element-projekt. Efter många efterforskningar på hur man renoverar ett element inhandlade jag ett halvt byggvaruhus med penslar, förbehandlingsgrejsemojser, färg osv osv eftersom jag måste gå "all in" när jag sätter igång med något. Så efter detta måste jag renovera element för resten av min livstid för att mina inköp ska löna sig överhuvudtaget. Såhär trevligt hade jag när jag renoverade element:





Och såhär kan man göra om man skulle vilja jobba lite på sin sexappeal medan man renoverar element:






Lägg även märke till den egenhändigt ihopplockade "elementstolen" som vi kallar den. Verktygslåda och en plywoodskiva och alla eventuella ryggproblem är som bortblåsta =)

Om man vill köra lite mer hard core elementrenovering kan man dra på sig den här snygga outfiten:



En speciell touch på den kan man få genom att göra som mig här, sätta ett Snusmumriken-plåster i pannan.


Under tiden jag underhöll mig med mitt element så var ju Tommy som sagt i full gång med spackling och slipning.
Här kan ni se hur nischen blev där vi ska ha högskåp coh kyl:



Annars är det inte så kul att visa spacklingsbilder. Vad som däremot är kul är Tommys uppfinningar. Tommys andranamn är ju Oppfinnarjocke och när man inte har en lång kvast att sopa bort slipdamm från taket med så kan man ju tillverka en själv:



Och här står han i egen hög person med sitt verk i högsta hugg likt en soldat på väg ut i krig:




En annan uppfinning denna man åstadkommit förstår jag mig helt ärligt inte riktigt på själv men Tommy var så himlans stolt över sin kreation att jag inte inte kan lägga ut en bild på det på bloggen. Såhär ser det ut:



Detta är alltså en massa brädbitar som utgör något slags stöd för en utbyggd väggstump som även ska fungera som hållare till en framtida väggkontakt. Om jag har förstått saken rätt. En hobbysnickares improvisation kan vi kalla det.

Efter allt det här tråkiga men nödvändiga underarbetet kom vi äntligen till det skojiga. Målandet! Allt skulle bli vitt vitt utom vaskväggen som skulle bli härligt magenta.

Jag kommer aldrig glömma när vi skulle måla taket. Jag skulle vara assistent som tog kanterna med pensel och Tommy skulle rolla det stora. Jag skulle även flytta stege och bara vara till hands. Tommy är ju inte speedy gonzales direkt och färgen torkar på nolltid så man måste var snabb som attan. Det var den roligaste syn när Tommy försökte stressa (vilket är rätt omöjligt, han har inte den genen) och jag mest var i vägen med min stege. Jag kunde inte låta bli att skratta och Tommy var fruktansvärt irriterad över att jag skrattade i ett sånt allvarligt och kritiskt läge vilket gjorde att jag naturligtvis skrattade ännu mer. Jag kände mig som min mamma.

Resultatet blev bra iaf. I ett dygn ungefär. Sen började det spricka vid precis alla gipsskiveskarvar. Jag satte igång med min käre vän Google och började felsöka problemet. Det visade sig att vi skulle använt mikrolitväv i skarvarna för att förhindra detta. Det känns som att detta är ett återkommande problem. Alltså inte taksprickor utan att vi alltid får reda på vad vi skulle gjort när det redan gått galet. Det är precis som att ingen har lust att ge all information om hur man ska göra innan, men efteråt tycker alla att det är självklart att man skulle gjort på det där viset. Det är nästan så att man måste förutse alla eventuella problem och söka på dem i förväg så att man kan undvika dem. Så dagarna efter var det ju bara att sätta upp väv, spackla på nytt och måla återigen. Denna gången gick det vägen.

Efter det kunde vi ge oss på väggarna och slutligen magentaväggen. Såhär blev resultatet:




Och såhär nöjd var Tommy med allt:




Efter det kunde vi börja beställa bänkskivor, vask och luckor. Medan vi väntade på att de skulle komma meckade Tommy ihop våra stommar vilket inte var det lättaste. Vårt kök är ju lite speciellt i sin utformning så det är ju tur man är sambo med en Oppfinnarjocke som kan lösa alla problem och modifiera skåpen själv. Det krångligaste skåpet var helt klart städskåpet eftersom det står precis där alla rören är placerade. Såhär ser det ut (tänk bort plankan):







Eftersom Tommy lade ner åtskilliga timmar på detta skåp så får det nu en massa uppmärksamhet i bloggen.
Här är framsidan:



Och här är baksidan:



Och här är Tommy, helnöjd med sitt jobb:



Man undrar lite hur det ska få plats en dammsugare i det spinkiga skåpet men det antar jag att han har full koll på! =) Fint är det iaf!

Och här är lite andra fina stommar att titta på:





Så kom äntligen den lyckliga dagen då vi fick våra bänkskivor:



Kanske inte ser så mycket ut för världen men det är insidan som räknas =)

Men det finns 2 stora dagar som slår detta! Den första är dagen då elektrikern kom och satte upp alla strömbrytare och spottar. Här är våra vackra takspots:




Och de efterlängtade strömbrytarna i mörk antracit och svart glas. Se och njut!





Även vägguttagen var i svart glas:





Stor dag nummer 2 var idag. Jörgen kom hit och hjälpte oss få bänksskivorna på plats. Detta gjorde en stor skillnad och nu börjar man få upp hoppet igen om att någon gång i livet få laga mat igen i sitt hem. Och att slippa diska i badkaret.
Här står Jörgen redo att ta sig an bjässen:



Bänksskiva på plats! Jörgen och Tommy pustar ut.




Och här är en kombo av glas-strömbrytare, magentavägg och granitskiva som utgör den vackraste bild någonsin:





Här ser vi bänksskivan igen, utan pustande män:




Och så var även skivan vid spishällen på plats:



Här ser ni även nischerna med framtida spottar och sen ska det upp vitt kakel på denna väggen. Vilket har vi ännu inte beslutat oss för. Alla tips är välkomna. Vi har iaf lite tänkt att nischerna skulle var i svart mosaik/glasmosaik.

Bänksskivorna gick hyfsat snabbt att få på plats. När vi ändå hade Jörgen här passade vi på att få hjälp med att få in vår gigantiska 120 kilos- kyl. För att överhuvudtaget överväga att få in den genom dörröppningen fick vi först montera av handtagen. Sen lyckades Tommy och Jörgen på nån vänster flytta kylen från vardagsrum och In Genom Dörröppningen! Det är helt fantastiskt. Som vi har fasat för att det inte skulle gå utan att förstöra hela dörrkarmen. Men nu står den där, efter ett år av förväntan:


Detta är ju då sidan på monsterkylen.

Så nu ska vi bara få fatt på en vvs:are som kan ta sig an och koppla den. Men först ska vi köpa blandare.
Och tro det eller ej men vi vet faktiskt vilken vi ska köpa. Här får ni en sneakpeak:




Det är en Garda II från FM Mattsson och bilden är från deras hemsida.

Så ikväll var jag och Tommy så sjukt nöjda över framstegen att vi var tvungna att fira. Så såhär såg vår kväll ut:



Smörgåstårta! Because we're worth it. Och i soffan sitter lilla sjuklingen (jag) i sin snyggaste outfit.


Sist men inte minst så vill jag tillägna dagens (och kanske årets om jag fortsätter i den här takten) inlägg till Jörgen som var så snäll och kom och hjälpte oss. Tusen tack!

Dagens hjälte Jörgen:







Nu är det sovdags! Godnatt!/ Förkylda men lyckliga Mysan

Hej kära läsare! (Tvivlar på att det finns några kvar)
Eftersom vi inte uppdaterat sen sept förra året känns det som att det är på tiden. Vad har hänt sen sist? Med tanke på att vi har varit konstant upptagna med jobb och tentor och inte haft semester har vi inte kommit så långt som vi hade velat. Nu börjar det snart bli det ettårsprojekt jag misstänkte att det skulle bli. Nåja, det här är vad som har hänt.
Vår allas handyman Tommy byggde klart alla väggar som skulle byggas. Ni kommer ihåg väggen som var full med reglar och sladdar? Tommy täckte den först med spånskivor och såhär blev det:










Sen täcktes den med gips och blev såhär fin:





Nu fick ni även en liten smygtitt på taket men om vi tar utvecklingen av taket så ser det ut såhär:



Reglarna är uppsatta







En närbild. Ringen visar var en av våra inbyggda spotlights är placerad




Och som ni ser har vi lagt ett lager gips i taket innan reglarna kom på plats. Efter reglarna kom andra lagret gips:




Här är gipshissen som vi hyrde från cramo några gånger och som
hjälpte Tommy att inte bryta nacken vid utförandet. Väl spenderade
80 spänn. Rekommenderas.


Och här är det färdiga resultatet för det projektet:




Gud vad duktig han är! Hålen på bilden är ifyllda nu förresten.

Nästa projekt var grovspackling och slipning av golv och tak och det är också färdigt.
Sen kommer vi till helvetesprojektet...

Vi köpte ju golv från Tarkett. 3-stavig mattlackad ekparkett vid namn Salsa 14 mm som ser ut såhär:





Och såhär:




Bilderna är från Tarketts hemsida.

När vi skulle bestämma oss för golv hade vi en lång procedur framför oss och som ni vet så har vi velat från det ena till det andra. Sen hade Tommy lov nån gång förra året och kände sig mycket stressad med att hitta ett golv för att hinna lägga det innan skolan började igen. Så jag tror det var en helg som vi stressade runt som galningar och försökte titta och besluta oss.
Jag hade gjort sjukt mycket research om vilka märken som var bra/dåliga utifrån recensioner men mest på dom golven vi var inne på då. Då dom andra golven var rätt dyra och då vi inte riktigt kunde bestämma oss började vi titta efter andra alternativ.
När vi väl uteslutit plankgolv och börjat överväga 3-stav dök detta upp som ett förslag från ingenstans och vi kände att nu eller aldrig! Nu jävlar får vi ta oss samman och bestämma oss! Så vi gjorde en beställning på golvet hos Nordsjö Idé & Design för hela lägenheten.

När vi kom hem och jag började söka runt på golvet vi nyss beställt visade det sig att det var många som var missnöjda. Inte med själva golvets utseende eller kvalitet utan besväret med att lägga det.
Det var ett klickgolv vi beställt men tydligen har Tarkett två olika typer av klicksystem. Det ena heter T-lock och är tydligen helt fantastiskt lätt att lägga, klick klick så är det klart.
Det andra heter Ultraloc och är enligt flera som lagt det ett helvete att lägga och vårt golv hade naturligtvis Ultraloc. Ett klickgolv som av någon kallats banka-dig-gul-och-blå-golv då brädorna inte känner för att ha någon närmre intimitet med varandra.
Efter att fått läsa denna infon fick vi kalla fötter och ringde till Nordsjö så fort dom öppnade dagen efter för att avbeställa det. Men det var redan försent. Dom hade redan ringt och beställt och golvet var tydligen på väg och vi var tvugna att köpa det (vi hade redan lagt en depositionsavgift som annars skulle gå förlorad).
Jaja, tänkte vi, inte mycket att göra åt saken. Vi får försöka glädjas åt vårt nya golv iaf och hoppas på det bästa inför läggningen. Det kändes lite tråkigt faktiskt att man lagt ner så mycket tid och jobb på att kunna göra rätt vid ett så stort beslut och sen blev det fel i slutändan ändå.

Jag kommer ihåg att jag brukade fantisera om hur det skulle var när vi äntligen hade beslutat oss för ett golv och skulle hämta hem det. Hur vi skulle hoppa hoppsasteg till affären och jag skulle se sådär rosig och glad ut med harmoniska blonda flätor och solen skulle skina på oss och på vår nya familjemedlem Golvet och säkert skulle det spelas massa ljuv musik i bakgrunden.
Så blev det alltså inte. Det var en regnig grå dag och jag såg inte ett dugg rosig ut.
Jag måste dock utdela ett stort tack till Ann-Louise, Tommys mamma och Jörgen, hennes kille, som kom med släpet och hjälpte oss forsla och bära upp vårt nyköpta halvt ton golv. Och jag skojar inte när jag säger ett halvt ton golv. Det ligger i vårt sovrum och om du frågar mig tycker jag faktiskt att vår nya familjemedlem tar lite väl stor plats.

Nu känner jag att det är dags att komma till det verkliga problemet, eller problemen snarare, som uppstod med golvet.

Det började för några månader sen när vi faktiskt kände att vi hade tid att börja lägga det (det hanns aldrig med under det där lovet för längesen så egentligen var det helt onödigt att stressa fram golvbeslutet).
Tommy började lägga det och trots att han var extremt noggrann uppstod det mycket små glipor, men eftersom dom befann sig där kyl och skåp ska placeras så ansåg vi att det inte var så hemskt så han fortsatte lägga till ungefär hälften. Gliporna dök emellertid upp hela vägen så Tommy visste inte vad han skulle göra. Han ringde Nordsjö som vidarebefodrade honom till en snubbe på Tarkett som kom ut och kikade på det. Han sa "Gör så och så, så kommer det rätta till sig". Där var dessutom några nivåskillnader mellan plankorna men enligt Tarkettsnubben så var det ändå inom ramarna för vad som är ok.
Tommy försökte göra som Tarkettsnubben sa men det funkade tydligen inte. Så han rev upp golvet igen då han insåg att det var lagt i en "båge" för att lägga om det igen.
I måndags lade Tommy om början på golvet med ännu mer extrem noggrannhet och på tisdagen kom Micke, Tommys pappa, och tillsammans lade dom det nästan klart (fram till nishen där ugn ska stå).
Nöjda med sitt arbete släckte dom arbetslampan och skådade golvet i kvällsljuset som strimmade in från fönstret. Då upptäckte dom problem nr 2. Några av brädorna hade inte samma ytbehandling som resten. Golvet vi lagt är ju mattlackat men vissa brädor var så matta att dom i princip såg obehandlade ut och detta såg dom inte i i arbetslampans ljus.
Tommy, som har varit nära ett sammanbrott hela veckan pga det här golvet, höll ju på att svimma av ångest. Bara tanken att behöva lägga om golvet en gång till. När vi kikade på paketen i sovrummet visade det sig att trots att golvet var detsamma i alla så hade paketen två olika nummer. Tommy fick, efter mycket möda, fatt i Tarkettsnubben igen som bad honom maila bilder på det lagda golvet.
Mycket riktigt har vi fått två olika uppsättningar eller vad man nu ska säga. Dom har väl tillverkats vid olika tidpunkt kan jag tänka mig och det mattare golvet är den nyare versionen om jag har förstått det rätt. Nu undrar Tarkettsnubben hur mycket nytt golv han behöver ersätta oss med iom att vi måste bryta upp det lagda golvet, vilket inte går att använda igen. Men saken är ju att större delen av golvpaketen vi har tillhör den gamla tillverkningen. Så då måste vi byta ut allt det isf. Plus att Tommy får ångestattacker så fort han tänker på att lägga alltihop om igen. Så nu är jag nära att ringa nån golvläggare som kan göra det här så vi får det ur världen. Usch, vi är sjukt trötta på detta nu. Och dom säger att det tar en helg att få nytt golv.

Eftersom vi inte kan göra mer på golvfronten tills vi fått klara besked på måndag om vad som händer tänkte vi satsa på att slipa allt som Tommy spacklade igår när jag var på jobb. Tror ni inte att slipmaskinen gick sönder? Så nu försöker Tommy låna en bil för att kunna ta sig till Genarp ikväll och låna en annan slipmaskin, det tar ungefär lika lång tid som att slipa allt för hand.

Bara man kan bli klar med det så man kan få målat så känns det lite mer som ett riktigt rum istället för en byggarbetsplats. Nästa vecka börjar ju Tommy skolan igen. Känns som vi får ta även nästa semester till köket.

Nu orkar jag inte skriva mer, känns som jag knåpat ihop en hel roman. Om vi räknar högt kanske den här bloggen har 1 läsare och jag tror jag tappade den efter halva detta inlägget.

Men jag hänger inte läpp för det, utan uppdaterar förhoppningsvis imorgon igen så den här bloggen inte hamnar i koma en gång till. Om ett mirakel sker kanske den här bloggen av någon anledning får nån ny läsare och då måste man ju leverera. Man kan ju alltid hoppas.

Puss & Kram

Vi hade ett väl fungerande kök (tror jag, jag använde det inte så ofta) men tvunget skulle vi ge oss på och renovera det. Nu står vi här i helvetet som aldrig verkar ha något slut eller framgång.
Jag är lite deppig som ni hör, men det är nog mest för att jag råkat ut för svininfluensan och den är inte så uppmuntrande.
Tänkte jag skulle skriva lite i bloggen för när man räknat upp allt som vi gjort sen sist känns det som man har åstadkommit lite grann åtminstone. Sen jag bloggade sist har elektrikern varit här. Sju på morgonen kom han, det borde vara olagligt. Tommy var snäll och lät mig sova, vilket var skönt för detta var dag 1 för min svininfluensa. Hur jag kunde sova i det borrande oljudet är för mig en gåta. Dom höll på till klockan tre och såhär finfint blev det.







Nu i helgen är Tommy ledig så vi tänkte att vi skulle ge järnet då. Började med att åka ut till Bauhaus för att köpa mer murbruk till alla hålen som blivit runt elgrejerna. Vi passade på att köpa på oss lite mer skruv och Tommy föll för en praktisk Geringssåg.
När vi kom hem skulle jag bara vila en stund. Jag vaknade vid fyra och då hade Tommy redan murat en massa. Sen jag blev sjuk har jag kunnat sova obregränsat många timmar. Jag fixade lite käk till oss, sen var vi på det igen. Började med taket och jag fick inviga den nya Geringssågen =) Vi höll inte på så jättelänge för vi visste att Alice (grannen) skulle ha gäster ikväll. Dessutom sa min kropp ifrån efter ett par timmar. Tommy fortsätter nu med att dra slangar/rör till spotlightsen för det låter inte så mycket, och jag bloggar för det är inte så ansträngande =)
Mer uppdatering får ni imorgon, då är jag förhoppningsvis friskare så vi har kommit lite längre. Ni får några bilder från idag att hålla er tillgodo med.


Våra framtida strömbrytare



Tommy är en hejare på att mura





Mysan är en hejare på att såga metallsyll




Tadaa! Metallsyll i 2 perfekta delar




Mysan borrar




Tommy kan också borra



En väldigt koncentrerad Tommy



Mysan inviger Geringssågen

Hej alla glada typer!
Här kommer senaste uppdateringen av köksrenoveringen. Vi har kommit så långt som att vi har satt första laget gips i hela taket. Jag kan väl inte säga att jag var väldigt delaktig i det projektet. Vi åkte ut och hyrde en gipshiss för att underlätta arbetet och inhandlade lite material. Sen lämnade jag Tommy åt hans gipsöde och träffade Mia för att få min första uns av semester. Det var längesen jag kände sådan lycka. Fint väder var det också så vi tog en lunch på möllan. För att jag inte skulle var helt inaktiv med Kök & Hem gick vi och shoppade plastfickor (en person med sorteringsmani kan aldrig få för mycket plastfickor) och pärmar. Sen hängde vi på Flügger färg och spanade tapeter. Fick rätt dåligt intryck av servicen där vilket var lite trist med tanke på att det var den goda servicen var en av dom största anledningarna till att jag ville dit. Och naturligtvis Mkb-rabatten jag får genom mamma =)
Inne på Flügger var där dock inget nytt på tapeten (haha) så vi tog oss en öl i solen istället.
När jag kom hem var Tommy nästan helt färdig med taket så då fick han fritt för kvällen. Han åkte iväg till trevligheter hos Joel och det var min tur att jobba. Städade hela lägenheten så man äntligen kan få lite lugn och ro i kroppen. En stund åtminstone.
Mycket längre än så har vi inte kommit.  Inte byggmässigt i alla fall. Tommy var matt i hela kroppen dagen efter sitt gipsäventyr så han föreslog att vi skulle ha en golvdag. Vi skrev upp alla återförsäljare av Tarkett och Kährs i Malmö och hoppade in i bilen. Mot bättre golvvetande!
Den första butiken fanns inte längre. Den andra "butiken" låg insyltad i nåt villaområde. Vi anade ugglor i mossen. Mycket riktigt var det inte en butik utan snarare ett lager. Utanför stod en rökande, för tillfället sysslolös, golvläggare som frågade om vi behövde hjälp. Det visade sig som sagt att det inte direkt var någon butik men han verkade mycket pratsam så vi passade på att fråga lite golvfrågor. Han var inte bara pratsam, han var kunnig också så efter en timme eller två hade han gett oss uttömmande svar på alla våra frågor och rett ut alla konstiga begrepp som yrade runt i huvudet. För er som också av en händelse ska byta golv eller bara vill utveckla nån slags golvfetisch tänkte jag här ge en snabb utredning, typ lathund för golv.


Trägolv/parkett for dummies:

Oljat golv- Ska man inte ha tydligen. Det är jävligt jobbigt. Svettas gör det också.
Laserat golv- En behandling som gör träet ljusare. Efter detta oljas eller lackas eller vaxas det. Vad man nu väljer.
Betsat golv- Också en behandling men tvärtemot lasyr så gör det det mörkare. Svårt att få rätt på, inget för nybörjare.
Lackat golv- Golvet bör var lackat. Finns vanlig lack och mattlack som gör att det ser oljat ut. Sen håller golvet sig finfint =)
Lutat- Även det en behandling som gör golvet ljusare.
Vaxat- Nåt slags mellanting mellan olja och lack.

Förresten jag avsäger mig allt ansvar om att denna informationen skulle var korrekt på något sätt.

Sen kan jag tala om att furu och gran är inget och ha. Vitlaserat är dom det det snyggaste som finns men även extremt ömtåligt. Det är ju typiskt.

Parkettgolv som endast är ca 8 mm tjockt är inte heller mycket att hurra för. Det kan man inte slipa och det ger heller ingen rolig träkänsla. Tydligen.

Hoppas ni har haft nytta av min lilla lektion här. Vi kände oss lite klokare i alla fall.
Sen åkte vi iväg till en riktig golvbutik och tittade på golven i verkligheten. Efter det var vi bara förvirrade.
Men det fortsätter luta åt en vitlaserad och mattlackad ekparkett och för att ni ska få känslan så lägger jag här upp två bilder på samma snygga golv jag hittat på Tarketts hemsida.










Det är Epoque, 14 mm. Mer vet jag inte och deras kundtjänst har inte haft lust att informera mig om det heller =(



Och när vi ändå är igång och visar inspirationsbilder så kan jag visa kakeln vi är ute efter vid spishällen. Det finns två olika som liknar varandra rätt mycket, den ena är väldigt glansig, den andra verkar mattare och mer diskret men jag har inte sett den i verkligheten än så jag har egentligen ingen aning. Sen kan det också bli ett helt annat kakel om jag känner oss rätt.


Toile Blanco, Grespania




Mumbai, Konradssons Kakel & Klinker




Ni får gärna kommentera.


För övrigt har Tommy börjat skolan nu så jag försöker jobba på så gott det går med det inredningsmässiga. Vågar inte riktigt snickra på egen hand. Så igår var jag och hittade färg till vår fondvägg. Efter allt tapetletande så känns det fortfarande inte som att vi har hittat någon. Därför verkar det som att vi satsar på att måla väggen istället. Färgen heter Nånting Magenta och är nog precis det vi letat efter. Målade på en överbliven gipsskiva igår och färgen växer i våra ögon var gång vi ser den. Lite kul, jag får ju 10-20% rabatt på Flügger om jag tar med mammas hyresavi från MKB och låtsas att jag bor i hyresrätt. Igår hade jag dock inte hunnit hämta den än. Kvinnan som sålde färgen trodde dock på mig ändå så jag fick rabatten trots att jag inte hade avin men senare märkte jag att hon verkade lite misstänksam. När jag kom ut såg jag att jag hade haft en tygpåse som det stod "Bostadsrättsföreningen Söderhus" på. Tilläggas kan är att det var första gången jag använde tygpåsen sen vi fick den i våras.

Idag hade Tommy en tretimmars håla så vi beslöt oss för att åka ut till Ikea och beställa dom svarta luckorna då dessa ej finns i lager som dom vita gör. Vi tänkte även eventuellt beställa dom svarta glasluckorna till överskåpen som binder ihop hela köket och gör att det inte känns helt schizo.
Vi ställde oss i kö för kökshjälp men det drog ut på tiden och Tommy var tvungen att åka tillbaka till Lund så jag fortsatte vänta själv. En timme senare fick jag äntligen lite uppmärksamhet men då visar det sig att dom svarta glasluckorna har utgått. I mitt inre sinne satt jag och upprepande dunkade huvudet i bordet. Vi har ju inte tur med vårt kök kan man inte påstå. Jag avvaktade därför beställning på det andra också tills vi bestämt oss om vi ska ersätta glasluckorna med högglans svarta luckor istället så det inte blir två beställningar. I så fall skulle vi fått betala två fraktkostnader.
Jag satt och deppade lite på Ikea-restaurangen tills Tommy kom och hämtade mig. Vi körde till Genarp för att hälsa på elektrikern och se spotlightsen han valt ut oss. Dessutom kollade vi på eluttag och dimmers. Naturligtvis ville vi ha det allra dyraste, utan att vi visste det. Well, it's all about the details ;)

Längre än såhär har vi väl inte kommit. Men vi kämpar vidare =)

/Två utslitna ungdomar med alltför höga köksambitioner

Nu har det gått 1 och 1/2 vecka och folk börjar undra hur det går med köket egentligen så jag känner mig smått uppmanad att ge en uppdatering här. Det har inte gått i samma rasande fart som dom 4 första dagarna och det är väl därför det känts onödigt att blogga om det men nu när jag kollar var vi låg sist verkar det ändå ha rört lite på sig. Så varning för långt inlägg.


Om vi börjar där vi slutade så dag 5 åkte vi ut till K-rauta för att köpa reglar till väggen och gipsskivor till båda väggarna. Vi mötte Jörgen där, där han lämnat släpet åt oss tidigt på morgonen. K-rauta kändes som ett bra val då vi fått den bästa servicen någonsin där. Så vi körde ut till trälagret glada men trötta i hågen och bad om goda råd för vår gips-shopping. Killen som "hjälpte" oss hjälpte oss inte alls. Han jobbade hårt på en så arrogant och ignorerande image som möjligt och bara för att förstärka detta skulle han sparka undan nån träflisa/plastband/osynligt damm då och då under "konversationen". Och jag säger "konversationen" eftersom det mest var vi som konverserade och han mest surade.
Av både principsak och för att vi faktiskt behövde vettig hjälp vände vi skutan mot hornbach istället. Och där gick K-rauta miste om 2000 pix.
Väl på Hornbach gick saker och ting segt. Vi var trötta, hungriga, nedstämda efter den dåliga servicen på K-rauta och oförberedda. Jag skulle försöka leka smart och snickrig och försöka räkna ut hur många gips- och OSBskivor som behövdes till var vägg men räknade konstant fel. Och när vi skulle bära saker så tappade jag dom i tid och otid. Det var väl nån gång när vi skulle bära dom extremt tunga gipsskivorna (enligt mina beräkningar skulle vi ju såklart ha dom största och tyngsta för det gav minst spill) och en gick i backen, som jag fick mitt första nervsammanbrott.
Sen skulle vi in och få råd om väggen som var hålig, hur vi skulle göra med den. Först blev vi hit och ditskickade ett antal gånger för ingen kunde nåt om det vi skulle fråga. Till slut hamnade vi hos rätt snubbe. Han sa att vi skulle mura igen hålen och större delen av väggen så att den var stabil. Jag frågade en liten fråga, hur det skulle bli om vi bara satte upp gipsskivor mot väggen. Då gav han oss en kvarts uppläxning/utskällning om att han minsann i så fall inte kunde ta ansvar för det och att vi bara ville ta den lätta vägen o.s.v. Det var ju verkligen uppmuntrande. Det slutade med att vi tog hans råd och köpte puts-och murbruk men det hade vi ju gjort även utan den där evighetslånga utläggningen.
Jag tror vi spenderade närmre 3-4h inne på hornbach och jag fick x antal nervsammanbrott inom dessa.
När vi äntligen kom ut ur butiken köpte tommy en korv till mig så jag skulle bli lite mer människa igen.
Nu skulle man kunna tro att den jobbiga delen var över men det hade ju precis börjat. När vi kom hem skulle ju allting upp i lägenheten!  Jag fortsatte med mitt klantiga beteende att tappa saker så det kändes säkrast att Tommy bar och jag vaktade släpet under tiden. Dom sista gigantiska gipsskivorna var vi dock tvungna att bära tillsammans. Det var lite kris ett tag då vi inte kom runt i trapphuset krökningar för att dom var för stora men efter att ha utvecklat en egen bärteknik där jag halvt klämdes ihjäl, halvt flög i luften lyckades vi få upp skivorna. Fy fan var vi var bra!

Efterföljande dagar byggde Tommy en regelvägg och jag skrapade färg på en annan. Skrapa färg, skrapa färg, skrapa färg. Saken är ju att när väggen som skulle muras ska gipsas så ska det limmas på och då gäller det att underlaget inte plötsligt släpper, så all färg skulle ju väck. Och den där bilden jag la upp med att färgen var lätt att få av i alla fall, jag tar tillbaka den. Tommys mamma kom förbi nån dag och hjälpte till att skrapa färg så jag fick vila min högerarm i några timmar och det var ju skönt. Då fick jag passa på att hjälpa Tommy snickra vägg. Så nu har jag: Borrat några hål i en metallskena, mätt en regel och sågat densamma. Och det var väl mest det, men jag känner mig som en riktigt Handy girl! =D

Igår gick vi på att mura vaskväggen. Vi har skullat gjort det i flera dagar men skjutit upp det hela tiden (skrapat färg istället) men så igår tog vi tjuren vid hornen. På murbrukspåsen stod det att det var ett irriterande material så man var tvungen att skydda sig ordentligt så det gjorde vi. På med långärmat/långbenat allting, skyddhandskar, skyddsglasögon (jag hade inga så jag fiskade upp mina simglasögon från källaren) och munskydd. Ut på balkongen i friska luften och blanda. Vi hade inget litermått (nerpackat nånstans) och det var väldigt viktigt att vattenmängden var exakt så jag satt och fyllde hinken med 20 dl-mått i badkaret innan. Lite krångel innan vi fick på vispen på borren och vår våg vill inte mäta som den skulle men annars gick allt bra. Okej, förutom när vi skulle vispa och råkade skvätta ner massa cementblandningsvätska på grannens balkong under. Grannen heter Alice och är lite känslig. Jag sprang fort som attan ner och ringde på för att be om att få torka av hennes balkongräcke men det var ingen som öppnade. Lämnade en lapp i brevlådan om att hon skulle plinga på när hon kom hem från jobb så jag fick rätta till vårt missöde.
På kvällen hade hon fortfarande inte ringt på och nu misstänker vi att hon är borta på semester för fläckarna är fortfarande kvar. Tommy upptäckte att fläckarna på vår balkong var rätt svåra att få bort eftersom materialet bränner sig in så han är ute och "vattnar" Alice balkong lite då och då i hopp om att få bort hennes fläckar.
Nåja, tillbaka till murningen. Vi tänkte att mura var ungefär som att spackla. Och i teorin kan man säga att det är det. Förutom att mura är 1000 ggr svårare. Det är som att försöka få blöt sand att fastna på väggen, omöjligt vill säga. Och skulle man ändå lyckas så får det inte komma ojämnt på det sättet att det bular ut för sen går det inte att slipa bort. Så har man mot förmodan lyckats få upp en klump med murbruk så ramlar den med största sannolikhet ner när man ska jämna till den. Men som med allt annat kommer man på olika tekniker och lösningar och plötsligt stod väggen där färdigmurad.
Efter det var jag helt slut så medan Tommy fortsatte snickra på den andra väggen (han hade ju precis fått upp ångan) så lekte jag marknadsundersökare och ringde runt till alla Malmös glasmästare för att få en ungefärlig offert på en glasskiva vid vasken.
Jag tror jag ringde en 10-15 st och alla gav olika svar med hänsyn till bästa sätt att montera upp den. Dom hade även totalt olika priser gällande olika saker. Nån ville ha nästan 600 spänn i timmen för att köra hem den medan en annan kunde bjuda på frakten. En tredje hade 20% rabatt på allt av ingen anledning alls.
Men dom var ju inga försäljare, kan jag ju inte påstå. Jag bad om att få pris på härdat glas då jag hört att det är bäst men ingen av dom tyckte jag skulle ha det trots och på grund av att det är dubbelt så dyrt. Det var många som rekommenderade silikonmontering fast det blir fult och fast dom tjänar mer på att ta betalt för håltagning i skivan med rosettuppsättning. Och han som tog nästan 600kr/h i frakt sa rätt ut att det nog skulle bli billigare om jag anlitade en budfirma istället.
På kvällen åkte vi till Ikea Hbg för att se om dom hade prov på vår bänkskiva så vi kan besluta oss för om vi ska beställa den eller ej men icke sa nicke. September kanske den kommer fick vi veta. Vi kan ju inte bli mer kluvna angående den.
Hälsade på pappa när vi ändå var i krokarna och han gav oss "litta i näbbet". Vi uppskattar all mat vi blir bjudna på med tanke på hur vår matlagningssituation ser ut i dagsläget. Pappa sa också att han var nyfiken på renoveringen så han kommer förhoppningsvis förbi nån dag och tittar till det.

Häromdagen var elektrikern här för att gå igenom en elplan eller vad det heter. Att det är så mycket att tänka på! Jag trodde det räckte med att man visste var man ville ha sina spotlights. Eller downlights heter det om man ska var petig. Men vi måste alltså veta var vi vill ha alla eluttag, EXAKT var kökslampan ska vara placerad, i vilket mönster downlightsen ska placeras och hur många o.s.v. Frågorna är många, tänka ut svaren är tråkigt. Vi var redan trötta när han kom, då även vi vaknade till av tryckvågen och smällen klockan fem på morgnen när bankomaten över gatan sprängdes. Efter det kunde man ju knappt somna om så det var ca 5h sömn den natten.

Idag var vi på Bauhaus för att köpa fler gipsskivor, denna gång till taket. Anledningen till att vi valde Bauhaus denna gång var för att vi inte hade nåt släp och dom lånade ut sitt gratis i 3h. Först skulle vi ha skruv, sen ordnade vi med släp, sen hämtade vi och betalade gipsskivorna och i bilen på väg hem kommer Tommy på att han aldrig betalade för skruven. Det var ett paket på 250 gipsskruv, 170 riksdaler som Tommy STAL! Han skrattade hela vägen hem. Just för att det var så ljust, han hade ju skruven i handen hela tiden vi höll på och skriva kontrakt på släpet och sen promenerade han ut med dom framför ögonen på personalen utan att någon reagerade. Mitt samvete har fortfarande inte bestämt sig för om vi ska åka tillbaka och betala för dom. Mitt samvete är ju väldigt känsligt för sånt.

Denna gång fick mormor den stora uppgiften att vakta släpet. Jag och Tommy var lite smidigare denna gång vi skulle upp med gipsskivorna. Tanken var att vi skulle montera upp dom i taket idag men tiden började bli knapp. Idag var den första dagen vi tog en rejäl sovmorgon så vi låg inte lika bra till idag med tidsplaneringen. För att vi inte skulle vara klara för dagen redan så beslöt vi oss för att ta några utflykter. Bland annat få rätsida på det här med golv. Vi har ju kommit fram till så mycket som att vi vill ha ett vitt trägolv i hela lägenheten, inklusive kök. Men vilket märke? Vilket träslag? Vitoljat eller vitlaserat eller ska det var lutat? Vad betyder lutat egentligen? Det var många frågor att få svar på.
Så vi åkte till Golvpoolen som påstår sig vara störst i Sverige (någon påstår till och med Norden, men det låter jag vara osagt). Dom har gjort oss besvikna en gång tidigare
(- Vadå störst i Sverige?? Det är omöjligt!! Dom har ju ingenting!!
 -Men älskling, störst, i vilken bemärkelse? Dom kan ju var störst i butiksyta, eller så kan dom var störst med flest butiker i landet, eller så kan dom var störst för att dom har störst sortiment.)
men vi tänkte ge dom en chans till. Vi fick tag i en golvsnubbe som raskt visade oss tre exempel på vitt trägolv. Det som var snyggast var naturligtvis dyrast. Ek, plank, borstat och vitlaserat 1100 papp/ m2. Det svider lite för hårt i plånkan när hela lägenhetens golv ska bytas ut. Resten var typ 3-stav, vilket inte är fy skam men jag lockas mer av plankgolv. Dom hade ett erbjudande på ett vitoljat askgolv 3-stav som faktiskt var väldigt prisvärt men det tål att tänkas på. Störde mig lite på att dom inte hade golv från Tarkett för det är dom jag mest har kollat på. När vi ändå var där kollade vi pris på svart glasmosaik vi tänkt ha i nischerna vid fläkten men upptäckte nåt väldigt fult. Det går inte att förklara riktigt men det hade och göra med lim som syntes mellan fogarna. Vi frågade personalen och dom sa att så blir det, och det syns om man
har svart fog som vi hade tänkt. Det finns inget att göra åt saken.
Då blev jag lite irriterad för det hela lät väldigt dumt. Så man skulle inte kunna hitta svart glasmosaik utan dessa limklumpar? Det borde ju finnas nåt företag som inte gör missen att lägga på så mycket lim att det syns.
Vi vandrade ut till bilen.
- Alltså, vadå störst i Sverige, dom hade ju inte ens Tarkett! Eller glasmosaik utan limklumpar! Jag fattar inte, vadå störst i Sverige??
- Jomen älskling, störst hur? Störst till butiksytan eller...

Efter Golvpoolen blev det Optimera (hur många byggbutiker finns det egentligen?). Där visste jag att dom sålde Tarkett. Det är även på Optimera som vi sett kaklet vi tänkt använda vid spisen. Men när vi nu såg det igen såg det inte alls ut som i våra tankar. Jag hade för mig att det var mer diskret och mindre mönster. Nu var jag inte alls så säker längre på att det var det vi skulle ha. Vad trevligt med lite mer beslutsångest, jag trodde inte jag kunde få mer. För dom som inte hängt med tidigare så blev den vita stavmosaiken lagd på hyllan eftersom det bara var ett företag som sålde det och dom gick i konkurs.
Vi kollade på golv istället men kom inte mycket längre där. Man kan undra hur många vita nyanser det kan finnas på ett golv. Vi vill ju hellre ha åt det gråa än det gula hållet. Problemet är att man inte riktigt kan skapa sig en uppfattning om vilket håll det vita går åt eftersom dom alltid är placerade bredvid nån annan färg som influerar eller ligger i nåt speciellt ljus. Vi fick dessutom reda på att allt trä gulnar med åren som om vi vill att det ska hålla sig hyfsat vitt ska vi välja ask som är rätt vitt i sig självt. Till slut orkade vi inte mer så vi åkte hem.


Nu är Tommy igång och försöker skissa upp vårt kök i nåt ritprogram. Dels för att vi ska bli lite klokare på det hela och dels för att kunna lägga upp det här så ni ser vad vi strävar efter. Jag tror inte det går så bra dock för jag hör en massa suck och stön lite då och då. "Jag fattar inte hur folk kan gilla Sketchup, det är ju värdelöst, det bara buggar hela tiden" "Åh nu har jag äntligen (efter 6 installerade köksprogram) hittat ett program jag gillar" en stund senare "Fan nu försvann programmet och jag som hittade det av en slump, var hittar jag det igen?"

Här får ni lite bilder på det senaste så ska jag försöka uppdatera snart igen!
Pusshaj



                                                  My skrapar färg



                         My tycker det är jättejätteroligt att skrapa färg



                                             Tommy mäter en skena





                        
                            I´m here to destroy! Keep out, murbruk!



              Det var nån som sa att svininfluensan kommit till Sverige



        
                                    Jag ska mura, jag ska snickra....


                                                How you doin´?



                                                       Färdisch!





                                                  Tommys regelvägg

Dag 3 och 4:

Började dagen igår med att motta släpet som vi snällt får låna av Jörgen, släkting till Tommy. Det invigdes snabbt med en åktur till mamma där vi lämnade tillbaka det kära bordet som snart bott i alla delar av landet.  Sen var det bara att börja riva kök! Ju mer man rev desto mer kändes det gamla köket som nåt hemmabygge där olika spikar och skruvar hade levt med varandra åt alla möjliga håll och kanter. Intressant att se alla färger som det där köket har haft också. Och snacka om att man fått leva ut undertryckta aggressioner! Speciellt när man enligt regelboken slått sig på alla handens fingrar med kofoten/ hammaren/ något annat otympligt verktyg.
Sen hittade vi roliga fynd bakom skåpen med. Bland annat ett tallriksunderlägg i ett härligt rosmönster á la 80-tal och en biljett till en konstutställning i Köpenhamn från -99.
Vi hann så långt som att få ner alla överskåp och skåpsdörrar till nederskåp plus lite kakel, lampor, listor och annat smått och gott. Det som tog mest tid var ju att bära ner allt till släpet och mina vaders träningsvärk idag vittnar om att antingen jobbade jag jävligt hårt igår eller så är jag exremt otränad. Tippar på både och. Körde ut med allt till återvinningscentralen och förvånades över hur trafikerad den var. Kändes som vissa åkte ut dit bara för att sortera dagens soppåse. Är folk verkligen så ordentliga? Jag som knappt haft ordet återvinningscentral med i mitt ordförråd än mindre besökt en. Nåja, ett steg mot en bättre värld för min del iaf.
Klockan började vid det laget närma sig 18.00 vilket är vår deadline för dagen och betyder inget mer köksarbete, både för vår egen och grannarnas skull. Därmed inte sagt att arbetet är slut. Vi fick tillåtelse att låna släpet en dag till och sen gav vi oss på tvätten för andra dan. Och städning av lägenheten. Viktigast har varit att sovrummet varit fritt och städat för det är det som är vår fristad har vi bestämt. Sist men inte minst satt jag och strök Tommys skjortor och kände mig som en riktig hemmafru =)

Idag fortsatte rivningen, dock inte lika intensivt. Tommy ringde försäkringsbolaget för att kolla så att vi inte gjorde något dumt och försäkringssnubben skulle sända en broschyr om vad man fick göra och inte göra så den borde var här imorgon. Sista rivningen gick hyfsat smidigt, dock var det inte så kul när jag rev ner kakel och det plötsligt var hål i väggen ut mot någon lufttrumma i huset eller nåt. Det var inte så dramatiskt som det låter men en lite överraskning må jag säga. Dessutom var det halm i väggen och det var inte så positiv information. Risken är ju att det är halm även i taket och då måste vi ha stora kåpor för spotlightsen som kommer ta en del plats och sänka det ytterliggare. Golvet gick väl sämst, det fick vi knappt upp alls. Det ledde till att vi fick åka ut till Hornbach och rådfråga personalen. Då fick vi reda på att vårt parkettgolv i hallen, som vi också tänkt byta till samma klinkers som i köket, antagligen ligger på bjälkar. Detta medför att vi måste bygga nytt golv i princip av spånskivor och det är ju inte alltför snajdigt. För att pigga upp mig åkte vi till Nordsjö Idé och Design så jag skulle få kolla på lite roliga tapeter och jag kom lite längre i min inspiration.
Jag känner inte alls att vi fått uträttat lika mycket som igår så imorgon får vi skärpa oss. Inga smygutflykter till tapetställen utan nu måste vi lösa golvproblem och köpa reglar! Så, nu känns allt mycket bättre =)
Bifogar lite bilder från köket så kan ni se hur duktiga vi har varit *klappar oss själva på axeln*


                                       Kök före totalrivning










                                      Första dagens rivning











                            Andra rivningsdagen, Mysan klinkar kakel



                                 Tommy kofotar fd. städskåpet



                                                      Allt är borta!









                            Närbild på hålet i väggen, även halmen synlig

Dag 2:

Vaknade nästan i ottan idag med och vid tolv-tiden var vi redo att inta vitvarujätten igen. Mamma fick hänga med som support fast hur mkt support det var egentligen vet jag inte. Hon åt mest kanelbullar och frågade försäljarna en massa frågor som vi redan visste svaret på. Men det var ändå skönt att ha henne där. Jag tror vi spenderade närmare 5 timmar där inne. Men det slutade med att vi fick köpt alla vitvaror till köket utom fläkten så det var väl spenderade 5 timmar. Efter alla dessa månader av letande och jämförande av vitvaror känns det nästan overkligt att det är över. Vi kan vila våra hjärnor lite! Tills vi ska besluta vask, blandare, bänkskiva, golv, kakel, tapet o.s.v. Man kunde tyckt att vi skulle gjort det vid det här laget. Men som dom flesta i vår omgivning har förstått så är vi inte så bra på att bestämma oss, snarare experter på att ändra oss.
Det började med ett ek-kök i lugna harmoniska sandfärger och rostfria vitvaror. Sen fick det en tvärvändning och blev ett valnötskök med lite vitt här och var och en cool turkos fondvägg samt tuff vit stavmosaik (hur det gick till vet jag inte riktigt).
Men sen var jag rädd för allt det mörka träet och smög in mer vitt. Då hade vi ett halvt valnötskök med en högglans vit luckvägg. Men sen blev jag rädd för det uppdelade och bestämde allt vitt fast med valnötsbänkskiva och valnötsgolv. Men sen skippade vi valnötsgolvet och ville ha klinkers istället för det är ju så praktiskt. Så såg det ut tills igår, sen vända min älskade kyl och frys allt upp och ner och som ni kan läsa i förra inlägget blev det ett svart vitt kök med rosa fondvägg. Idag började vi snacka om att ikea lanserat en ny svart bänkskiva i sten som vi är sugna på så där rök det sista spåret av valnöten. Gud välsigne oss!

Vi avslutade kvällen med att montera ner dom gamla vitvarorna och placera dom på gatan. Det var ingen större sorg. Och härmed bjuder jag på bloggens första renoveringsbilder. Se och njut!


                         Så här enkelt var det att ta bort väggfärg =)




                                 Gaaah! Sista utbrottet på diskmaskinen!




                  Tommy verkar nöjd med att få montera ner skiten




                                       On their way to vitvaru-heaven

Dag 1; Första dagen på semestern, första dagen på köksäventyret. Vi hade stora planer om att börja riva redan idag men allting blev lite stressigt och pressigt. Jag vaknade, hör och häpna, klockan sju imorse utan väckarklocka men då hade jag i och för sig unnat mig tolv timmars sömn. Tommy fick reda på i torsdags att det skulle var 30% på alla vitvaror å mediamarkt i helgen så nu hamnar allt krut där. Vi var där för några dagar sedan och då hittade jag en side-by-side som det var love at first sight med. Den är vit med glasfrontar som gör att den ser väldigt högglansig ut och den var extremt dyr så jag försökte glömma den med detsamma. Den goda nyheten nu är att jag kan köpa den till ett vettigt pris och även dom andra vitvarorna vi småkollat på.
Dock var vi osäkra på om kylen verkligen skulle gå ihop med resten högglans vitt så det första vi gjorde var att åka till Ikea för att köpa en lucka att ta med och jämföra med. Halv tio var vi utanför Ikea när vi insåg att dom inte öppnat ännu. Som tur var hade dom sin lilla caféavdelning öppen så vi kunde sitta och ta en frukost tillsammans med pensionärer och annat skumt folk. Inne på Ikea fick vi snackat lite med kökshjälparpersonal som satte griller i huvudet på oss. Bland annat har det kommit nyheter inom vitvaror och som om inte det var nog så kommer dom även köra en kampanj på dessa i vecka 40 om man köper sitt kök då.
Nåja vi köpte vår diskmaskinslucka iaf och körde till mediamarkt där det var fullt med folk och kaffe- och kanelbulleservering. Vår kyl stod där i all sin prakt så vi tog fram vår nyinköpta lucka och jämförde. Vår fasa var att kylen skulle var så vit att luckorna skulle se beiga ut men faktiskt var det nästan tvärtom. Luckorna var så vita att kylen såg grådaskig ut. Detta var inte kul.
Och micron som skulle matcha ugnen var extremt liten på insidan och oförskämt dyr. Man betalade för designen lät det.
Med tappat mod åkte vi hem igen för att tänka. Rensade kyl och frys i hopp om att rensa tankar med, och åkte till mamma för att pigga upp henne och oss själva. Tänk om vi skulle köra svart högblankt vid kylen i stället? Köper man nu en så häfigt kyl så vill man ju framhäva den och inte förfula den. I så fall krävs en varm accentfärg som piggar upp och gör köket personligt. Så nu blev det plötsligt ett högblank vitt och svart kök med rosa accentfärg på vägg. Hur ska detta sluta?
En pizza får ge oss energin tillbaka för sen måste vi tvätta. Huha!