Ugnskval och kakelval
Glad påsk mina kära köksbloggsläsare!
Månader har gått och vi närmar oss så smått ett kök. Så smått säger jag eftersom vi i vanlig ordning haft mycket motgångar.
I förra inlägget skulle vi anlita en vvs:are. Det var tydligen svårare gjort än sagt. Det verkade inte som att något företag ville ta sig an vårt kök. Jag skickade runt säkert tio förfrågningar på offerter. Jag tror jag fick två svar. Det första företaget ville inte montera vår FM Mattsson-blandare bara för att vi köpt den själva och inte genom dem, då kunde de inte ta ansvar för varken den eller arbetet. Det andra företaget var det jag nämnde i förra inlägget, de som sköter vvs åt vår förening men de ville att vi skulle punga ut med en ofantlig massa pengar och det kände vi inte för. Som tur var hade Tommys släkting nån kontakt som vi kunde anlita och trots att det inte riktigt var det priset vi hade tänkt oss så blev det ändå betydligt billigare, och viktigast av allt, vi hade en person som faktiskt ville göra jobbet.
Så vips på en dag när jag kom hem från jobb så hade vi plötsligt en kran med rinnande vatten i köket.
Och vad vore denna blogg om jag inte visade en bild på denna fantastiska kran.
Här har vi miraklet:
Glada i hågen av lite framgång beslöt vi oss för att gå igång med att få in resten av vitvarorna. Först ut var diskmaskinen. Det var ett litet iq-test för oss båda när ingen av oss fattade hur man öppnade den. Efter typ 20 min bestämde jag mig för våld och det gick jättebra!
Med förenade krafter och även lite list fick vi till slut in den i hålet och sen var det Tommys mysiga uppgift att få sätta på en lucka och ställa in tyngden på luckan. Petig, förlåt noggrann, som han är tog det väl en hel dag. Men sen fungerade den som smort! Här kommer några bilder:
Nästa vitvara blev ugnen. Och det var här som månader av ytterliggare en motgång hade sin början. Det första vi upptäcker när vi packar upp den är att en silvrig plastring som sitter runt det stora vredet hade gått sönder. Det var ingenting som påverkade ugnens funktion på något sätt utan endast kosmetiskt men det var ju ganska störande. Så jag ringde Bosch och frågade om de kunde rätta till det och om det täcktes av garantin. Jag fick svaret att en tekniker var tvungen att komma ut och titta på det och så fick han avgöra om och hur det skulle lagas. Om det täcktes av garantin berodde mer på om de var vårt fel eller Boschs fel fick jag höra. Om det inte täcktes av garantin skulle vi få betala servicebesöket plus eventuell lagning annars skulle de stå för kostnaden.
Men eftersom det var ganska uppenbart att det inte var vårt fel så antog vi att det skulle täckas av garantin.
En servicekille från Bosch kom i början av februari och tittade på det. Han hade tydligen inte rätt reservdel med sig så han kunde inte göra något åt problemet. När vi frågade honom om han ansåg att de var vi som vållat skadan eller om det var Bosch menade han att det var varken eller. Det var en transportskada och sådana måste anmälas inom en vecka efter att man mottagit varan. Eftersom vi inte gjort det utan först anmält det mer än ett år efter så täcktes det inte av garantin.
Han tackade för sig och sa att serviceavdelningen skulle höra av sig för en ny besökstid.
Några veckor senare efter att vi och serviceavdelningen ringt om varandra ett antal gånger fick jag äntligen fatt i dem. Jag förklarade dilemmat med att vi trodde att garantiförutsättningarna var annorlunda innan vi bokade första besöket och att man inte kunde få riktigt svar på huruvida vi skulle betala eftersom serviceavdelningen hänvisade till teknikerns bedömning samtidigt som han hänvisade till serviceavdelingens good will eller icke good will. Tjejen jag pratade med var inte särskilt tillmöteskommande och menade att vi var alldeles för sent ute med att upptäcka transportskador och naturligtvis skulle vi betala för kalaset som låg på över tusen kronor. Största kostnaden var såklart teknikerns timarvode. Plastringen gick på typ 70 spänn. Uppgiven och utan att ha bokat en ny besökstid avslutade jag samtalet och jag och Tommy hade en lång diskussion om hur vi skulle göra. Skulle Tommy tillverka en ring själv i skolan? Eller skulle vi acceptera läget och låta det svida i plånboken? Det mest irriterande är att vi valde att inte packa upp ugnen bara för att den skulle vara så intakt som möjligt fram till den dagen som den väl skulle på plats. Och det får vi skit för.
Jag ringde serviceavdelningen igen, egentligen mest för att höra om vi var tvungna att betala för servicebesöket som gjorts trots att han inte åstadkommit något. Då fick jag prata med en annan tjej och hon ville gärna att jag skulle berätta hela historien. Efter att jag gjort det fick jag stor sympati från henne och hon menade att situationen är så pass olycklig som den är så hon erbjöd att vi endast skulle behöva betala plastringen och så skulle Bosch stå för servicebesöket. Bosch vill ju ha nöjda kunder, sa hon. Tänk vilken skillnad det kan var bara beroende på vem man pratar med!
Så vi bokade in ett nytt besök och några veckor senare dök en annan servicekille upp.
Efter att återigen skruvat upp ugnen för att byta plastringen upptäckte han att han hade fel reservdel med sig. Det måste var ett skämt! Han ringde några samtal och sa sen att tydligen så ligger reservdelen fel i systemet så när de beställer den de ska ha från Tyskland så kommer det en annan. Detta var nånting som systemkillarna skulle behöva fixa och Bosch skulle återkomma när problemet var löst och den rätta reservdelen var hemma i Sverige.
På flera veckor hörde vi inte av dem så till slut ringde jag för att höra hur det gick. Jo då hade reservdelen PRECIS kommit till Sverige och jag skulle boka en tid för nytt besök.
Samma kille kom några veckor senare och nu gladde jag mig verkligen till att få en ugn. Nu kan han ju inte ha med sig fel igen.
Men jo.
Fel reservdel igen. Teknikern ringde några samtal och denna gången lät det att den reservdelen passar tydligen utmärkt på exakt samma ugn i Tyskland men uppenbarligen inte på de i Sverige. Men det ville inte Bosch i Tyskland acceptera utan skickar bara samma hela tiden. Han sa att han var tvungen att prata med sin chef om detta för "det var ju jobbigt för honom att hela tiden åka hit i onödan". Själv hade man spenderat tre väntande förmiddagar utan resultat men det är klart att det är jobbigt för honom. Jag var tvungen att bita mig i tungan för att inte säga något olämpligt och undrade i mitt stilla sinne om jag någonsin kommer få en hel ugn.
Fjärde gången vi fick besök var den 13 april. Då var "vår" servicekille sjuk så det kom en annan mycket trevligare prick. Jag hade dock inga större förhoppningar och väntade mig orden "fel reservdel" igen. Inte förrän Tommy och teknikern hade placerat ugnen på sin rätta plats och började leka med funktioner insåg jag att den faktiskt var lagad och att vi hade en fungerande ugn i vårt kök! Glad som ett barn på julafton kunde jag inte sluta hoppa upp och ner och klappa händerna. Vilken lyckans dag!
Här har vi den berömda ugnen:
Nästa projekt är så kakel. Jag och Tommy har snart besökt varenda kakelbutik i Skåne. Våra senaste stammishak är Lunds kakelvaruhus och ganska nyupptäckta Pronto lagerförsäljning i Vellinge. Vi åker fram och tillbaka med nya prover hela tiden så fort vi får chans att låna bil men nu verkar valen äntligen endast stå mellan två.
Vi har verkligen varit igenom massa olika förslag och en stor kandidat ett tag var en oljeskimrande vit glasmosaik från Sicis. Vi hade tagit den om det inte hade visat sig att kvadratmeterpriset låg på runt 3000 kr och vi dessutom hade varit tvungna att importera den från Italien. Nån måtta får det väl var.
Och eftersom vi inte kunde hitta någon som var lika bra i samma genre så fick vi helt enkelt ge oss på andra typer. Vi lånade hem några prover på helt enkla vita kakelmodeller men de kändes alltför tråkiga och intetsägande. Så vi flippade loss totalt och tog hem spegelmosaik och glittrig glasmosaik i grått men det kändes alltför disco och galet. Så hittade vi den perfekta mosaiken! Frostad vit glasmosaik. Vi hade nästan bestämt oss helt när jag började tvivla och helt plötsligt lutade mer åt blank glasmosaik.
Men sen kunde det ju faktiskt var fint med helt enkel vit blank stavmosaik i rader. Klassiskt men ändå snyggt. I all beslutsångest tillkallade jag Mia som akut smakrådshjälp (Tommy gick inte att kommunicera med för han var fullt fokuserad på sin snigel i CAD).
Hon var lika velig som jag men tyckte till slut att jag skulle satsa på den enkla vita stavmosaiken då den var mest lik luckorna och gav ett rent och fräscht intryck. Jag sög på den karamellen hela natten och dagen därpå och sen hade jag i princip bestämt mig. Inget kunde få mig att ändra mig. Jag meddelade mitt beslut för Tommy och han såg ganska besviken ut. För att redovisa mina tankar fick Tommy köra som kakelbud medan jag jobbade, och han hämtade hem vit glasmosaik, vit stavmosaik i alla dess former och storlekar och även en svart glasplatta som nästan passar i en av våra nischer.
Igårkväll tog vi oss samman och tittade på de olika förslagen. Vi kom fram till att den frostade glasmosaiken gick helt bort. Den såg brungrå ut i jämförelse med de andra förslagen.
Min idé var att visa hur snyggt det var med kontrasten vitt vs svart glas och hur mycket mindre kontrast det blev med den vita glasmosaiken då den inte är lika vit helt enkelt.
Men Tommy var inte övertygad utan verkade snarare bli mer kär i sin glasmosaik. Jag kan hålla med om att den charmade mig också men när den hänger på väggen blir det bara massa skuggor på allt glas och den ser grå ut.
Dessutom har vi inte gillat nån direkt form på någon av de vita glasmosaiken vi har lånat hem och det känns som ett sånt projekt att ge sig ut efter ännu mer glasmosaik.
Å andra sidan känns min stavmosaik en aning tråkig i jämförelse och Tommy är rädd att den ser gul ut om den får en vit fog.
Jag har iaf tagit lite bilder på hur de olika förslagen ser ut. Den vita glasmosaiken har omlottmönster som tegelstenar och det är jag inte så förtjust i medan Tommy börjar gilla det mer och mer. Jag vill ju hellre ha stavar som sagt. Men jaja såhär ser det ut:
Stavmosaik
Den är ju inte så ojämn som den ser ut, det är bara jag som har svårt att hålla samtidigt som jag fotograferar.
Stavmosaik mot den svart glasskivan
Glasmosaik
Glasmosaik mot den svarta glasskivan
Här ser den ju betydligt vitare ut än vad den egentligen är. Blixten som lurar men fick ingen klar bild utan blixt.
Såhär ser nischen ut med provisorisk glasskiva
Ja mina vänner. Vad säger ni? Vilket kakel ska vi välja? Needless to say är väl att glasmosaik typ är mer än dubbelt så dyr som den andra men det gör egentligen inget eftersom det fortfarande är inom budget.
Det här inlägget skulle man ju kunna kategorisera som informativt snarare än underhållande men så får det var ibland. Nu är klockan 01.09 och jag måste sova. Bloggar mer efter påsk och avslöjar vad vi förhoppningsvis kommit fram till. Men kommentera gärna som sagt om vad ni tycker är snyggast! (Det gör inget om ni håller med Tommy ;) )
Puss och kram/ Mysan
Månader har gått och vi närmar oss så smått ett kök. Så smått säger jag eftersom vi i vanlig ordning haft mycket motgångar.
I förra inlägget skulle vi anlita en vvs:are. Det var tydligen svårare gjort än sagt. Det verkade inte som att något företag ville ta sig an vårt kök. Jag skickade runt säkert tio förfrågningar på offerter. Jag tror jag fick två svar. Det första företaget ville inte montera vår FM Mattsson-blandare bara för att vi köpt den själva och inte genom dem, då kunde de inte ta ansvar för varken den eller arbetet. Det andra företaget var det jag nämnde i förra inlägget, de som sköter vvs åt vår förening men de ville att vi skulle punga ut med en ofantlig massa pengar och det kände vi inte för. Som tur var hade Tommys släkting nån kontakt som vi kunde anlita och trots att det inte riktigt var det priset vi hade tänkt oss så blev det ändå betydligt billigare, och viktigast av allt, vi hade en person som faktiskt ville göra jobbet.
Så vips på en dag när jag kom hem från jobb så hade vi plötsligt en kran med rinnande vatten i köket.
Och vad vore denna blogg om jag inte visade en bild på denna fantastiska kran.
Här har vi miraklet:
Glada i hågen av lite framgång beslöt vi oss för att gå igång med att få in resten av vitvarorna. Först ut var diskmaskinen. Det var ett litet iq-test för oss båda när ingen av oss fattade hur man öppnade den. Efter typ 20 min bestämde jag mig för våld och det gick jättebra!
Med förenade krafter och även lite list fick vi till slut in den i hålet och sen var det Tommys mysiga uppgift att få sätta på en lucka och ställa in tyngden på luckan. Petig, förlåt noggrann, som han är tog det väl en hel dag. Men sen fungerade den som smort! Här kommer några bilder:
Nästa vitvara blev ugnen. Och det var här som månader av ytterliggare en motgång hade sin början. Det första vi upptäcker när vi packar upp den är att en silvrig plastring som sitter runt det stora vredet hade gått sönder. Det var ingenting som påverkade ugnens funktion på något sätt utan endast kosmetiskt men det var ju ganska störande. Så jag ringde Bosch och frågade om de kunde rätta till det och om det täcktes av garantin. Jag fick svaret att en tekniker var tvungen att komma ut och titta på det och så fick han avgöra om och hur det skulle lagas. Om det täcktes av garantin berodde mer på om de var vårt fel eller Boschs fel fick jag höra. Om det inte täcktes av garantin skulle vi få betala servicebesöket plus eventuell lagning annars skulle de stå för kostnaden.
Men eftersom det var ganska uppenbart att det inte var vårt fel så antog vi att det skulle täckas av garantin.
En servicekille från Bosch kom i början av februari och tittade på det. Han hade tydligen inte rätt reservdel med sig så han kunde inte göra något åt problemet. När vi frågade honom om han ansåg att de var vi som vållat skadan eller om det var Bosch menade han att det var varken eller. Det var en transportskada och sådana måste anmälas inom en vecka efter att man mottagit varan. Eftersom vi inte gjort det utan först anmält det mer än ett år efter så täcktes det inte av garantin.
Han tackade för sig och sa att serviceavdelningen skulle höra av sig för en ny besökstid.
Några veckor senare efter att vi och serviceavdelningen ringt om varandra ett antal gånger fick jag äntligen fatt i dem. Jag förklarade dilemmat med att vi trodde att garantiförutsättningarna var annorlunda innan vi bokade första besöket och att man inte kunde få riktigt svar på huruvida vi skulle betala eftersom serviceavdelningen hänvisade till teknikerns bedömning samtidigt som han hänvisade till serviceavdelingens good will eller icke good will. Tjejen jag pratade med var inte särskilt tillmöteskommande och menade att vi var alldeles för sent ute med att upptäcka transportskador och naturligtvis skulle vi betala för kalaset som låg på över tusen kronor. Största kostnaden var såklart teknikerns timarvode. Plastringen gick på typ 70 spänn. Uppgiven och utan att ha bokat en ny besökstid avslutade jag samtalet och jag och Tommy hade en lång diskussion om hur vi skulle göra. Skulle Tommy tillverka en ring själv i skolan? Eller skulle vi acceptera läget och låta det svida i plånboken? Det mest irriterande är att vi valde att inte packa upp ugnen bara för att den skulle vara så intakt som möjligt fram till den dagen som den väl skulle på plats. Och det får vi skit för.
Jag ringde serviceavdelningen igen, egentligen mest för att höra om vi var tvungna att betala för servicebesöket som gjorts trots att han inte åstadkommit något. Då fick jag prata med en annan tjej och hon ville gärna att jag skulle berätta hela historien. Efter att jag gjort det fick jag stor sympati från henne och hon menade att situationen är så pass olycklig som den är så hon erbjöd att vi endast skulle behöva betala plastringen och så skulle Bosch stå för servicebesöket. Bosch vill ju ha nöjda kunder, sa hon. Tänk vilken skillnad det kan var bara beroende på vem man pratar med!
Så vi bokade in ett nytt besök och några veckor senare dök en annan servicekille upp.
Efter att återigen skruvat upp ugnen för att byta plastringen upptäckte han att han hade fel reservdel med sig. Det måste var ett skämt! Han ringde några samtal och sa sen att tydligen så ligger reservdelen fel i systemet så när de beställer den de ska ha från Tyskland så kommer det en annan. Detta var nånting som systemkillarna skulle behöva fixa och Bosch skulle återkomma när problemet var löst och den rätta reservdelen var hemma i Sverige.
På flera veckor hörde vi inte av dem så till slut ringde jag för att höra hur det gick. Jo då hade reservdelen PRECIS kommit till Sverige och jag skulle boka en tid för nytt besök.
Samma kille kom några veckor senare och nu gladde jag mig verkligen till att få en ugn. Nu kan han ju inte ha med sig fel igen.
Men jo.
Fel reservdel igen. Teknikern ringde några samtal och denna gången lät det att den reservdelen passar tydligen utmärkt på exakt samma ugn i Tyskland men uppenbarligen inte på de i Sverige. Men det ville inte Bosch i Tyskland acceptera utan skickar bara samma hela tiden. Han sa att han var tvungen att prata med sin chef om detta för "det var ju jobbigt för honom att hela tiden åka hit i onödan". Själv hade man spenderat tre väntande förmiddagar utan resultat men det är klart att det är jobbigt för honom. Jag var tvungen att bita mig i tungan för att inte säga något olämpligt och undrade i mitt stilla sinne om jag någonsin kommer få en hel ugn.
Fjärde gången vi fick besök var den 13 april. Då var "vår" servicekille sjuk så det kom en annan mycket trevligare prick. Jag hade dock inga större förhoppningar och väntade mig orden "fel reservdel" igen. Inte förrän Tommy och teknikern hade placerat ugnen på sin rätta plats och började leka med funktioner insåg jag att den faktiskt var lagad och att vi hade en fungerande ugn i vårt kök! Glad som ett barn på julafton kunde jag inte sluta hoppa upp och ner och klappa händerna. Vilken lyckans dag!
Här har vi den berömda ugnen:
Nästa projekt är så kakel. Jag och Tommy har snart besökt varenda kakelbutik i Skåne. Våra senaste stammishak är Lunds kakelvaruhus och ganska nyupptäckta Pronto lagerförsäljning i Vellinge. Vi åker fram och tillbaka med nya prover hela tiden så fort vi får chans att låna bil men nu verkar valen äntligen endast stå mellan två.
Vi har verkligen varit igenom massa olika förslag och en stor kandidat ett tag var en oljeskimrande vit glasmosaik från Sicis. Vi hade tagit den om det inte hade visat sig att kvadratmeterpriset låg på runt 3000 kr och vi dessutom hade varit tvungna att importera den från Italien. Nån måtta får det väl var.
Och eftersom vi inte kunde hitta någon som var lika bra i samma genre så fick vi helt enkelt ge oss på andra typer. Vi lånade hem några prover på helt enkla vita kakelmodeller men de kändes alltför tråkiga och intetsägande. Så vi flippade loss totalt och tog hem spegelmosaik och glittrig glasmosaik i grått men det kändes alltför disco och galet. Så hittade vi den perfekta mosaiken! Frostad vit glasmosaik. Vi hade nästan bestämt oss helt när jag började tvivla och helt plötsligt lutade mer åt blank glasmosaik.
Men sen kunde det ju faktiskt var fint med helt enkel vit blank stavmosaik i rader. Klassiskt men ändå snyggt. I all beslutsångest tillkallade jag Mia som akut smakrådshjälp (Tommy gick inte att kommunicera med för han var fullt fokuserad på sin snigel i CAD).
Hon var lika velig som jag men tyckte till slut att jag skulle satsa på den enkla vita stavmosaiken då den var mest lik luckorna och gav ett rent och fräscht intryck. Jag sög på den karamellen hela natten och dagen därpå och sen hade jag i princip bestämt mig. Inget kunde få mig att ändra mig. Jag meddelade mitt beslut för Tommy och han såg ganska besviken ut. För att redovisa mina tankar fick Tommy köra som kakelbud medan jag jobbade, och han hämtade hem vit glasmosaik, vit stavmosaik i alla dess former och storlekar och även en svart glasplatta som nästan passar i en av våra nischer.
Igårkväll tog vi oss samman och tittade på de olika förslagen. Vi kom fram till att den frostade glasmosaiken gick helt bort. Den såg brungrå ut i jämförelse med de andra förslagen.
Min idé var att visa hur snyggt det var med kontrasten vitt vs svart glas och hur mycket mindre kontrast det blev med den vita glasmosaiken då den inte är lika vit helt enkelt.
Men Tommy var inte övertygad utan verkade snarare bli mer kär i sin glasmosaik. Jag kan hålla med om att den charmade mig också men när den hänger på väggen blir det bara massa skuggor på allt glas och den ser grå ut.
Dessutom har vi inte gillat nån direkt form på någon av de vita glasmosaiken vi har lånat hem och det känns som ett sånt projekt att ge sig ut efter ännu mer glasmosaik.
Å andra sidan känns min stavmosaik en aning tråkig i jämförelse och Tommy är rädd att den ser gul ut om den får en vit fog.
Jag har iaf tagit lite bilder på hur de olika förslagen ser ut. Den vita glasmosaiken har omlottmönster som tegelstenar och det är jag inte så förtjust i medan Tommy börjar gilla det mer och mer. Jag vill ju hellre ha stavar som sagt. Men jaja såhär ser det ut:
Stavmosaik
Den är ju inte så ojämn som den ser ut, det är bara jag som har svårt att hålla samtidigt som jag fotograferar.
Stavmosaik mot den svart glasskivan
Glasmosaik
Glasmosaik mot den svarta glasskivan
Här ser den ju betydligt vitare ut än vad den egentligen är. Blixten som lurar men fick ingen klar bild utan blixt.
Såhär ser nischen ut med provisorisk glasskiva
Ja mina vänner. Vad säger ni? Vilket kakel ska vi välja? Needless to say är väl att glasmosaik typ är mer än dubbelt så dyr som den andra men det gör egentligen inget eftersom det fortfarande är inom budget.
Det här inlägget skulle man ju kunna kategorisera som informativt snarare än underhållande men så får det var ibland. Nu är klockan 01.09 och jag måste sova. Bloggar mer efter påsk och avslöjar vad vi förhoppningsvis kommit fram till. Men kommentera gärna som sagt om vad ni tycker är snyggast! (Det gör inget om ni håller med Tommy ;) )
Puss och kram/ Mysan
Kommentarer
Trackback
